"Männen sköt hela tiden"

Gunnar, 59, jagad på motorvägen av irakisk dödspatrull

1 av 3 | Foto: YASSER AL-ZAYYVAT
FLYDDE FÖR SINA LIV Den irakiska dödspatrullen jagade Gunnar Hällgren och hans chaufför Robert Chehade i två mil i mycket hög fart på motorvägen nära gränsen mot Kuwait. Männen sköt vilt med automatvapen mot hjälparbetarnas terrängbil. Den sköts sönder - men trots det skadades ingen. "De ville döda oss, helt klart. Och vi trodde att det var kört", säger Gunnar Hällgren.
NYHETER

Bilen kom upp jämsides.

Plötsligt tittade Gunnar Hällgren rakt in i en kalasjnikov.

Sedan small det - flera gånger.

- De jagade oss i två mil och sköt hela tiden. Jag borde vara död nu, säger han.

Gunnar Hällgren, 59, från Härnösand är katastrofchef för den kristna hjälporganisationen Hoppets stjärna och arbetar sedan i mars i södra Irak.

I går besökte han hälsoministeriet i Basra med chauffören Robert Chehade.

- Det var ett planerat besök. Vi diskuterade hur vi ska gå vidare i Irak, berättar Hällgren.

Strax efter lunch körde han och chauffören ut på motorvägen mot Kuwait. 35 kilometer från gränsen blev de attackerade.

- Det började med att en personbil med tre arabiskt klädda män saktade in framför oss. Sedan körde en annan bil upp på vänster sida.

Biljakt som på en film

När Gunnar Hällgren vände huvudet åt vänster tittade han rakt in i en gevärspipa.

- En av männen riktade en kalasjnikov mot oss. Han sköt direkt mot Robert.

Gunnar Hällgren vet inte vart kulan tog vägen - bara att den inte träffade.

- Kanske missade den för att vägen är så skumpig, men jag vet inte. Jag vet bara att vi verkligen hade tur.

Efter skottet tryckte Robert Chehade gasen i botten på sin Lexus Land Cruiser.

I två mil sladdade svenskbilen fram i fel körfält och mötande trafikanter fick väja undan. Biljakten var som tagen ur en film.

Angriparna fortsatte skjuta. Bilens bakruta splittrades helt, vindrutan spräcktes.

- Robert tog skydd så att han bara tittade upp mellan rattens ekrar. Jag kröp också ner mellan sätena och försökte hålla koll på förföljarna.

- Det gick i 190-195 kilometer i timmen. Hela tiden sköt de mot oss. Ett skott gick in precis där jag hade huvudet. Jag hade blivit träffad om jag inte hade krupit ihop.

Kula genom dörren

Bilen träffades av 6-10 skott, enligt Gunnar Hällgren.

- Flera av dem gick in i huvudhöjd och ett gick in genom vänster bakdörr. Underligt nog blev vi inte träffade.

En dryg halvmil från gränsen bestämde sig Hällgrens chaufför för att lämna motorvägen och svängde i stället av på en militärled som leder fram till en amerikansk-brittisk gränspostering. Då avvek förföljarna.

- De vågade inte fortsätta.

Nu pustar Gunnar Hällgren ut i Kuwait City.

- De ville döda oss, helt klart. Och vi trodde att det var kört. När jag kröp ihop i bilen låg jag bara och väntade på den stora smällen.

- Måtte de inte träffa något av däcken, tänkte jag. Då hade vi voltat och allt hade varit över. Jag såg framför mig hur vi fick var sin kula i pannan.

Vill inte åka hem - än

Gunnar Hällgren är major i kustjägarna och har tidigare gjort FN-tjänst i bland annat Libanon och Bosnien.

Hemma i Sverige väntar fru och sex barn som inte vill något hellre än att få hem sin pappa. Men han tänker inte checka ut, i alla fall inte än.

- Du måste ha klart för dig att jag är gammal officer i ett jägarförband. Min inneboende känsla är att uppdraget måste fullföljas.

Bara några dagar efter krigsslutet var Hällgren på plats i Irak och började frakta in syrgastuber från Kuwait till sjukhus i Basra. Efter mordförsöket är han tveksam till nya resor in i Irak, åtminstone utan beväpnat skydd.

- Krig är inte längre länder mot länder, soldater mot soldater. I den här konflikten skonas du inte bara för att du är hjälparbetare.

- Jag åker inte in oskyddad igen, men samtidigt är det inte bra att vara beväpnad. Och vad hade det hjälpt i dag med en puffra i byxan?

"Viktigt att vara lojal"

I dag ska Hällgren diskutera framtiden i Irak med ledningen för Hoppets stjärna. Och han är kluven.

- Någonstans måste humanism också innebära realism. Men vi kan inte åka in bara när det är riskfritt, då är vi inte trovärdiga.

- Man måste ha en grundläggande livsfilosofi och för mig är det viktigt att vara lojal. Jag skulle föredra att dö på slagfältet än att tyna bort i den nedmonterade svenska långvården.

Utlänningar evakueras ur Irak efter terrordåden

Hans Österman