Rasism på nätet leder sällan till åtal

Sverige uppfyller inte FN:s konvention om rasdiskriminering

NYHETER

Sverige uppfyller inte sina åtaganden enligt FN:s rasdiskrimineringskonvention.

Det anser Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter som granskat alla anmälningar om hets mot folkgrupp under åren 1997 till 2001.

Främlingsfientlig propaganda som publicerats på internet, på cd, i radio eller i tryckta media hamnar ofta under tryckfrihetsförordningen när den blir anmäld.

Den som sprider propagande i den formen löper mindre risk att bli åtalad för hets mot folkgrupp än den som uttalar sig muntligen. Detta trots att tryckta skrifter och internetsidor i allmänhet når fler och därmed vållar större skada.

Svenska Helsingforskommittén har gått igenom anmälningarna som kommit in till justitiekanslern, JK, och till allmän åklagare. JK är ensam åklagare i mål om tryck- och yttrandefrihetsbrott.

I de fall av rasistpropagande som blivit anmälda till JK väcktes åtal i bara 1,5 procent av fallen.

Hos allmänna åklagare, som tar hand om övrig rasistpropaganda, ledde 21 procent av anmälningarna till åtal.

Svenska Helsingforskommittén har sammanställt sina undersökningar i en rapport som fått namnet "Hatets språk - om gränsen mellan hatpropaganda och yttrandefrihet."

Den visar att JK blivit ensam uttolkare av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Därmed saknas en tydlig vägledande domstolspraxis, skriver Helsingforskommittén i ett pressmeddelande.

Tillsammans med de korta preskriptionstiderna och domstolsprövning med jury blir resultatet att Sverige inte lever upp till rasdiskrimineringskonventionen.

- Det är högst olämpligt att yttrandefrihetens gränser dras av en regeringstillsatt tjänsteman, JK, säger kommitténs generalsekreterare Robert Hård, enligt pressmeddelandet.

- Dessa frågor som är mycket viktiga för demokrati och rättssäkerhet måste avgöras av domstol.

aftonbladet.se , TT