Nu kan du sticka för livet, Lilli-Anne

- fick 1,5 kilo garn av Återbäringen

NYHETER

Lilli-Anne i Landskrona stickar för livet.

Sju timmar om dagen blir nystan efter nystan till sockor, klänningar och vantar.

Både till barn i Ryssland och de egna fyra döttrarna.

Hon fick ett och ett halvt kilo prima garn av återbäringen.

Lilli-Anne Larsson, 43, stickar fortare än hon har råd att köpa garn. Så hon stickar och repar, stickar och repar.

"Har jag slut på garn blir jag sjuk. Då repar jag upp och gör något nytt", säger Lilli-Anne. Här med dotten Julia 10.
Foto: STEFAN LINDBLOM/ HBG-BILD
"Har jag slut på garn blir jag sjuk. Då repar jag upp och gör något nytt", säger Lilli-Anne. Här med dotten Julia 10.

- Det vore en lycka att kunna sticka UTAN att repa upp något, skrev Lilla-Anne.

Hon fick garn för tusen kronor, och när Aftonbladet ringde skrek mellandottern Bobbi, 18, i bakgrunden:

- Tack! Nu slipper hon repa upp allt!

Dottern har fortfarande i färskt minne hur mamma satt ett par dar och stickade hennes examensklänning.

Stickar till barn

Och att Lilli-Anne dagen efter examensfesten repade upp klänningen och gjorde ett överkast av den.

- Har jag slut på garn blir jag sjuk. Då repar jag upp och gör något nytt, skrattar Lilli-Anne.

- Jag var långtidssjukskriven och har nu gått i pension. Stickningen är mitt stora nöje, säger Lilli-Anne.

Från att döttrarna lämnar hemmet vid klockan sju på morgonen till klockan två när de kommer hem stickar Lilli-Anne. Ofta blir det sockar, vantar och mössor till "Rysshjälpen", som skeppar dem österut.

Hon hittar gärna på egna mönster och modeller.

- När jag får ett nytt garn får jag liksom en bild i huvudet, då ser jag vad jag ska göra av det.

Läs också:

Joachim Kerpner