Tiden har runnit ut för Eduard Sjevardnadze

- USA behöver pålitligare lakejer

NYHETER

Tiden har hunnit ifatt Eduard Sjevardnadze, 76.

Han har inga inflytelserika vänner kvar i Ryssland.

Han duger inte åt USA - som behöver pålitligare lakejer för att kontrollera oljetillgångarna kring Kaspiska havet och i Kaukasus.

Georgien, för 15 år sedan Sovjetunionens mest välmående republik, är i dag utfattigt och sönderslitet av korruption och väpnade konflikter.

Styrt av banditer

Delrepubliken och regionen Abchasien har med ryskt stöd kastat ut den georgiska befolkningen och är i dag i praktiken ett självständigt, banditstyrt territorium.

Syd-Ossetien har brutit sig loss och sköter självt sina inre angelägenheter efter blodiga strider med centralregeringen i Tbilisi.

Det självstyrande området Adjzaria, med "huvudstaden" Batumi vid Svarta havet, lyder minsta vink från den lokale härskaren Aslan Abasjidze som länge rivaliserat med Eduard Sjevarnadze.

Bistånd för olja

De senaste tio åren har USA gett mer ekonomisk hjälp till Georgien, räknat per capita, än till något annat land utöver Israel. Biståndet handlar knappast i första hand om att etablera demokrati - det handlar om olje- och gasledningen som påbörjats från Baku i Azerbajdzjan via Tbilisi i Georgien till Cayhan i Turkiet. Det handlar om amerikansk kontroll av Georgiens oljetillgångar, Georgiens medlemskap i Nato och amerikanska truppers tillträde till Pankisi-dalen, där man sägs bekämpa terrorister.

USA:s ambassadör i Georgien, Richard Miles, anses för ett par år sedan ha börjat bana väg för unga, oppositionella georgiska politiker. Miles har varit stationerad i Azerbajdzjan och har medverkat till att säkra USA:s oljeintressen där.

Han arbetade i Belgrad och underblåste oppositionen som till slut störtade Milosevic på samma sätt som nu påminner om Sjevardnadzes fall. Han har en kort tid varit verksam i Bulgarien och banat väg för landet i Nato.

Med USA:s inblandning i det geopolitiska spelet är Sjevardnadzes maktdagar till ända.

Sture Olsson