Läs rapporten - ord för ord

NYHETER

SAMMANFATTNING

GRANSKNINGSRAPPORT TILL STYRELSEN I

FÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIA (PUBL)

Inledning

Styrelsen i Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ) ("Moderbolaget") beslutade den 6 maj 2003 att tillsätta en oberoende utredningsgrupp under ledning av advokaten Otto Rydbeck, Setterwalls Advokatbyrå AB och auktoriserade revisorn Göran Tidström, Öhrlings PricewaterhouseCoopers med uppdrag att granska vissa förhållanden i Skandia-koncernen ("Skandia"). Granskningen har omfattat 1) transaktioner mellan Moderbolaget och Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) ("Skandia Liv"), 2) principerna för embedded value samt 3) ersättningar till styrelseledamöter, ledande befattningshavare och deras närstående. Utredningen är ställd till Moderbolagets styrelse.

Transaktioner mellan Moderbolaget och Skandia Liv

Utredning har inte påvisat att de granskade transaktionerna mellan Moderbolaget och Skandia Liv lett till någon direkt skada för Moderbolaget. Med undantag för ett mindre belopp avseende vissa finansiella instrument som Skandia Liv förvärvat från Moderbolaget har ej heller funnits belägg för att Moderbolaget otillbörligt berikat sig på Skandia Livs bekostnad.

Vad beträffar Moderbolagets försäljning av Skandia Kapitalförvaltning AB ("SAM") till Den Norske Bank ("DnB") är utredningens slutsats att Moderbolaget själv har svarat för investeringen och uppbyggnaden av kapitalförvaltningen. Moderbolaget har därför haft full och oinskränkt äganderätt till Skandia Kapitalförvaltning AB. Värdet av äganderätten har tillgodogjorts Moderbolaget genom uppbärande av köpeskillingen. Någon rätt för Skandia Liv till del av den vinst som uppkom i Moderbolaget vid försäljningen föreligger inte.

Vad avser bedömningen av det kapitalförvaltningsavtal som Skandia Liv ingick i samband med överlåtelsen av SAM till DnB har utredningen funnit de sammanvägda villkoren angående avtalstid, avgiftsnivå och -struktur samt omförhandlingsrätt, som försvarbara för såväl Moderbolaget som Skandia Liv. Vad närmare avser avtalsvillkoren noteras att avtalstiden uppgår till tolv år. Skandia Liv äger dock rätt att säga upp avtalet efter sju år om förvaltningen inte genererar en rimlig avkastning. Avtalet innehåller också en ömsesidig rätt att löpande omförhandla förvaltningsavgifterna. Vad avser kostnaderna för förvaltningen innebär avtalslängden därför inte en ökad riskexponering för Skandia Liv jämfört med ett kortare avtal.

Sedan slutet av 1950-talet har Skandia, med undantag för anställda säljare, tryggat förmånsbestämda kollektivavtalsgrundade pensionsåtaganden via försäkringar hos Skandia Liv. Dessa pensionsutfästelser utgör det s.k. TJEP-beståndet. Utredningen har noterat att den princip som Skandia Liv tillämpade vid fördelningen av överskottet i TJEP-beståndet medförde att Moderbolaget erhöll 99 procent av det överskottsbelopp om MSEK 2.930 som utbetalades. Den tillämpade principen kan enligt utredningen motiveras med hänsyn till förhållanden och beslutsordning i Skandia Liv men det noteras att en fördelning enligt de principer som tillämpades av SPP (Alecta) och andra försäkringsföretag hade medfört att Skandia Liv erhållit ett betydligt större belopp. Utredningen har inte funnit att Skandia Livs beslut att återbetala överskottsmedlen innebär olovlig vinstutdelning.

För att undvika att framtida transaktioner mellan Moderbolaget och Skandia Liv ifrågasätts rekommenderas att sådana transaktioner, liksom beslut om kostnadsfördelningen avseende koncerngemensamma funktioner, blir föremål för ingående behandling i respektive styrelse. Beslut i sådana frågor bör enligt utredningen endast undantagsvis delegeras till enskilda befattningshavare. Om så sker bör det närmare innehållet i beslutet så snart som möjligt återrapporteras till respektive styrelse.

I syfte att stärka oberoendet av revisionen i Skandia Liv rekommenderas att en av Skandia Livs revisorer skall vara fristående från de revisionsbyråer som reviderar Moderbolaget.

Principerna för Embedded Value

Embedded value-redovisning innebär förenklat att nuvärdet av framtida kassaflöden avseende försäkringskontrakt redovisas som intäkt redan det år kontraktet tecknas.

Skandias finansiella information har tidigare dominerats av uppgifter som grundas på redovisning av embedded value. Avsikten har varit att för investerare och andra användare presentera lättbegripliga resultat och värdebegrepp. Trots den goda avsikten är utredningens slutsats att Skandias användande av embedded value lett till en svåröverblickbar redovisning. Detta beror framför allt på den inneboende komplexiteten i försäkringsföretags redovisning samt Skandias förändringar i underliggande antaganden. Därtill kommer att den vägledning för tolkning av resultatutvecklingen som ges i sammanfattningen i årsredovisningens första sidor inte utformats på ett konsekvent sätt mellan åren.

I avvaktan på nya regler för redovisning och rapportering från "the International Accounting Standards Board" (IASB) rekommenderar utredningen följande för Skandia.

Redovisning av resultat och ställning enligt gällande lagstiftning bör ges samma vikt som embedded value-redovisning.

En analys över skillnaderna mellan de olika resultatmåtten bör redovisas i varje rapport till marknaden.

De operativa antagandena för beräkning av embedded value bör redovisas och förändringar av dessa mellan åren bör motiveras och känslighetsanalysen bör kompletteras med de viktigaste operativa antagandena.

Definitionen av nyckeltal och det resultatmått som utgör huvudbudskap i den finansiella rapporteringen till marknaden bör inte förändras över tiden.

Styrelsen bör i samband med årsredovisningarnas avgivande inhämta information om orsakerna till förändrade finansiella och operativa antaganden.

Förmåner till ledande befattningshavare

I juni 2003 antog Skandia en ny ersättningspolicy som innehåller detaljerade riktlinjer för utformningen av bl.a. löner, bonus, pensioner, avgångsvederlag och incitamentsprogram. Den nya ersättningspolicyn framstår enligt utredningen som balanserad och rimlig. Den anses väl uppfylla de krav som enligt utredningen mening kan och bör ställas på ett företag av Skandias storlek.

Granskade incitamentsprogram

De incitamentsprogram som undersökts särskilt är förmånspaket 1997-1999 ("Sharetracker"), Globalt incitamentsprogram för AFS 1998-1999 ("Wealthbuilder"), Stock-optionsprogram 2000-2002 samt Stock-optionsprogram 2003. Det noteras att Sharetracker och Wealthbuilder förlängdes till att även omfatta fyra och en halv månad av år 2000.

Både Sharetracker och Wealthbuilder var syntetiska optionsprogram där deltagarna årligen erhöll rätt till en kontant utbetalning som baserades på värdeökningen på Skandiaaktien respektive Skandia AFS (d.v.s. affärsområdet för långsiktigt sparande). Wealthbuilder var avsett för nyckelmedarbetare inom Skandia AFS i USA och Storbritannien. Utfallen för Sharetracker och Wealthbuilder kom att uppgå till betydande belopp.

När styrelsen 1997 beslutade att införa Sharetracker var den ersättning som de enskilda befattningshavarna kunde erhålla begränsad. Denna begränsning togs bort genom beslut av enskilda personer. Detta förfarande föranleder kritik men eftersom beslutet fattades under år 1997 har konstaterats att ett eventuellt associationsrättsligt skadeståndsansvar för styrelsen och VD är preskriberat.

Utredningen har noterat att de överenskommelser som träffades med ledningsgruppen avseende utfallet av Sharetracker inte i alla delar redovisats för och godkänts av styrelsen. Lars-Eric Petersson (dåvarande VD i Moderbolaget) har bl.a. ingått tilläggsavtal varigenom Moderbolaget ålagts att till honom själv och Ulf Spång (dåvarande finansdirektör i Moderbolaget) utge ett belopp som var cirka MSEK 70 högre än det belopp som styrelsen godkänt. Med anledning härav rekommenderar utredningen att Moderbolaget inte honorerar dessa tilläggsavtal.

Den totala ersättning som kunde utbetalas under Wealthbuilder för åren 1998-1999 var enligt styrelsens beslut begränsad till MSEK 300. Styrelsen beslutade dock att på oförändrade villkor förlänga programmet i ytterligare fyra och en halv månad. Därmed höjdes begränsningsbeloppet till MSEK 356 för hela perioden. Utredning konstaterar att beloppsbegränsningen inte iakttogs utan att det totala utfallet kom att uppgå till MSEK 903.

Utredningen kritiserar Moderbolagets revisorer som trots att de känt till att utfallet för Wealthbuilder översteg det av styrelsen beslutade taket inte har tagit upp frågan med styrelsen eller revisionskommittén. Kritik riktas också mot att Lars Ramqvist i egenskap av ordförande i såväl styrelse som revisionskommitté inte vid något tillfälle tog upp frågan om tillämpningen av taket för Wealthbuilder. Allvarlig kritik riktas mot Lars-Eric Petersson för att han utan styrelsens godkännande tagit bort taket och därmed orsakat Skandia en skada om cirka MSEK 550.

Utredningen konstaterar att utfallen av incitamentsprogrammen har redovisats på ett missvisande sätt i Skandias årsredovisningar och att det verkliga utfallet av programmen var drygt MSEK 600 högre än vad som angavs i årsredovisningarna. Vidare noteras att lokala incitamentsprogram inte beskrevs eller omnämndes i årsredovisningarna även om också dessa program beloppsmässigt har varit av väsentlig betydelse. Utredningen konstaterar också att de redovisade beloppen avseende löner och ersättningar inte inkluderade kostnader för eller utfall av de globala och lokala incitamentsprogrammen. För dessa brister ansvarar enligt utredningen Ulf Spång och Lars-Eric Petersson i deras egenskap av finansdirektör respektive VD. Utredningen anser även att Moderbolagets revisor Jan Birgersson som i vart fall delvis kände till bristerna borde ha påtalat dessa för styrelsen och / eller revisionskommittén.

Tilldelning av bostadslägenheter

Utredningen anser att de av Skandia nu tillämpade reglerna för tilldelning av hyreslägenheter till ledande befattningshavare uppfyller de krav som rimligen kan ställas.

Beträffande tidigare tilldelning av lägenheter framförs kritik mot att Lars Ramqvist framställt begäran om att få en lägenhet till sig själv eller till sin son. Kritik riktas även mot Lars-Eric Petersson och Ola Ramstedt (dåvarande personaldirektör i Moderbolaget) som tillmötesgått Lars Ramqvists begäran och erbjudit Lars Ramqvists son hyreskontrakt. Förfarandet bedöms som särskilt klandervärt eftersom Lars Ramqvists son genom en låg hyressättning och ett förvärv av inredning i lägenheten har beretts ekonomisk vinning på Moderbolagets bekostnad.

Utredningen har funnit att Lars-Eric Petersson, Ulf Spång och Ola Ramstedt samt familjemedlemmar till dessa tre personer har tilldelats lägenheter i Skandia Livs fastighetsbestånd och att lägenheterna i flera fall har varit föremål för omfattande renoveringar som bedöms ha gått långt utöver sedvanligt underhåll. Utredningen konstaterar att dessa renoveringar skulle ha betalats av Lars-Eric Petersson, Ulf Spång och Ola Ramstedt, men att så inte har skett. Utredningen har funnit att kostnaderna istället felaktigt har redovisats som ombyggnad av Skandias huvudkontor.

Det noteras att Ulf Spång i samband med förvärv av en lägenhet erhållit ett lån om cirka SEK 600.000 från Moderbolaget. Utredningen anmärker att förfarandet sannolikt strider mot låneförbudet i försäkringsrörelselagen.

Övriga händelser som granskats

Utredningen noterar att Ulf Spång gjort ett obehörigt uttag om MSEK 20 från Moderbolagets kapitalförsäkring i Skandia Leben AG, vilket bl.a. har medfört extra kostnader för Moderbolaget i form av sociala avgifter.

Utredningen har även granskat ett avtal som Ulf Spång undertecknat för Moderbolagets räkning med Anders Kvist, dåvarande VD för Skandia Kapitalförvaltning AB. Utredningen bedömer att avtalet allvarligt har skadat Moderbolaget.

Avslutande anmärkningar

Beträffande den del av utredningsuppdraget som avser bedömningen av aktuella riktlinjer, beslutsordningar och principer konstateras att ersättningsfrågorna numera hanteras enligt nu gällande god sed. För framtiden förutsätter utredningen att Skandia fortsätter att iaktta vad som vid vart tillfälle är god sed på aktiemarknaden. Vidare konstaterar utredningen att Skandia tagit beslut om en mer nyanserad och samlad finansiell informationsgivning i avvaktan på nya internationella redovisningsnormer avseende försäkringsföretag. Utredningen rekommenderar en i vissa avseenden ökad öppenhet och fördjupad jämförelse mellan redovisning enligt svensk lag och embedded value-metoden.

De behörighets- och befogenhetsöverskridanden som konstaterats beträffande Lars-Eric Petersson, Ulf Spång och Ola Ramstedt bör enligt utredningen föranleda Moderbolagets styrelse att med utgångspunkt i den information som redovisas i utredningsrapporten närmare utvärdera förutsättningarna för att utkräva skadestånd från berörda personer.

Beträffande utbetalningar till de förmånstagare av obehörigt beslutade delar av incitamentsprogrammen, som kände till att besluten var obehöriga, bör enligt utredningen prövas om felaktigt utbetalda belopp kan återvinnas.

Utredningen anser att kritik kan riktas mot Skandia Livs styrelses bristfälliga beredning av vissa transaktioner, mot Moderbolagets dåvarande ordförandes hantering av kompensationsfrågorna samt mot revisorerna och då framförallt mot Jan Birgersson vad beträffar rapporteringen till Moderbolagets styrelse och revisionskommitté.

Det konstateras att arbetet för styrelse och revisorer har försvårats av det faktum att ett litet antal personer i Skandias högsta ledning, vilka nu samtliga lämnat Skandia, har uppträtt djupt oetiskt och eventuellt till och med brottsligt. Med de positioner som dessa innehaft och det bristfälliga och vilseledande sätt dessa handlagt vissa ärenden har det enligt utredningen varit svårt för styrelse och övrig företagsledning att få en riktig bild av vad som skett. Utredningen noterar att dessa personers ageranden har förorsakat en förtroendekris för Skandia med åtföljande indirekt skada.

Utredningen konstaterar att Moderbolagets nuvarande styrelse och ledning redan har vidtagit och planerar vidta ytterligare åtgärder för att råda bot på de missförhållanden som har uppmärksammats. Mot bakgrund härav ser utredningen inga skäl till att Skandia fortsättningsvis inte skall kunna leva upp till de höga etiska krav som har antagits för verksamheten och vars uppfyllande tidigare har förhindrats endast av ageranden som kan tillskrivas enskilda individer.

Åklagarmyndigheten har aviserat att den avser att ta del av utredningsrapporten för vidare utredning om huruvida några av de förhållanden som beskrivits ovan kan vara brottsliga. Vidare noteras att skattemyndigheterna sannolikt kommer att utreda några av de händelser som berörs i utredningsrapporten.

För att försöka få ett slut på pågående spekulationer och hot om rättsliga åtgärder från utomstående anser utredningen att styrelserna i såväl Moderbolaget som Skandia Liv snarast bör offentliggöra att de nu, efter att ha tagit del av slutsatserna i denna utredning och i den oberoende utredning som utförts på uppdrag av styrelsen i Skandia Liv, ej finner skäl för Moderbolaget att kompensera Skandia Liv för de affärer som granskats av utredningarna. Istället rekommenderas bolagen att samarbeta i syfte att hålla de personer som skadat de båda bolagen ansvariga. Vidare rekommenderas bolagens styrelser och företagsledningar att gemensamt arbeta för att återskapa förtroendet för Skandia.

Denna information skickades av http://www.waymaker.se