En av hundra långflygare får blodpropp

Ny studie visar högre siffror än väntat

NYHETER

En av hundra passagerare på långflygning lämnar planet med begynnande blodproppar.

De flesta märker inget - eller får besvär först senare.

Siffran är högre än väntat, enligt en ny studie som publiceras idag i The Lancet.

Den ökade risken för blodpropp i samband med stillasittandet vid långresor med flyg är väl känd.

Hur stor risken är har däremot varit oklart.

Problemet har också pekats ut som ett turistklassfenomen, vilket tillbakavisas av forskarna i den nya studien.

Samtliga deras försöksobjekt reste i business-klass.

Varje flygning

På lördagen publicerar brittiska medicinska tidskriften The Lancet en studie som för första gången visar exakt hur stor risken är.

En av hundra flygpassagerare drabbas av en begynnande blodpropp under en långflygning, enligt studien.

Det betyder att varje fullsatt stor Airbus, som tar drygt 350 passagerare, i genomsnitt har minst tre drabbade passagerare ombord på en interkontinental flygning.

Siffran är högre än väntat. Dessutom visar studien att de flesta som drabbas aldrig märker några symptom.

Resultaten är framtagna av forskare från bland annat Medical Research Institute i Wellington i Nya Zeeland.

En procent drabbades

I studien ingick 878 passagerare i åldrarna 18-70 år, samtliga långresenärer. De flög minst tio timmar och den genomsnittliga flygtiden var 39 timmar.

Innan resan togs ett så kallat D-dimerertest på var och en. Testet mäter halten D-dimerer, ett ämne som bildas i samband med kroppens egen nedbrytning av en blodpropp.

Testet är därmed ett indirekt mått på blodproppsbildning.

Två veckor efter flygresan mättes försökspersonernas D-dimererhalt igen.

Sammanlagt 112 personer, hade en förhöjd D-dimererhalt, tecken på blodpropp.

Samtliga av dessa fick lungorna undersökta med ultraljud och datortomografi. Där upptäcktes fyra personer som drabbats av lungemboli och fem som drabbats av djupa ventromboser i benen.

Caroline Olsson