Stämplad som terrorist

Efter två år lever Ahmed Yusuf fortfarande som fredlös i Sverige

1 av 3
fånge i sitt eget hem Ahmed Yusuf tittar ut från lägenheten i Tensta utanför Stockholm. I två år har han levt som ekonomiskt fredlös.
NYHETER

När familjen har lagt sig brukar Ahmed Yusuf stanna ensam uppe. Han sitter i den röda skinnsoffan som han köpte för fyra år sedan och bläddrar i böcker, zappar mellan satellitkanalerna för att se om det har hänt något nytt i världen.

Det har det aldrig.

Inte för honom.

I över två år har han varit ekonomiskt fredlös, ett namn på den amerikanska listan över personer som påstås förse terroristorganisationen al-Qaida med pengar. FN har antagit den amerikanska svartlistningen, liksom EU och därmed Sverige.

Ingen har lagt fram några bevis emot Yusuf, för några sådana finns inte. Men finansdepartementet i Washington vidhåller ändå att han ska vara kvar på listan.

På nätterna brukar Ahmed Yusuf se på de amerikanska satellitkanalerna CNN och Fox och arabiska al-Jazira. Han slötittar, har svårt att koncentrera sig hur dramatiska nyheterna än är. Tankarna återvänder ständigt till hur det är för honom själv. Tankarna har blivit en labyrint som han inte hittar ut ur.

Har hans fru rätt som säger att det hade varit bättre att stanna i Somalia, för där var de fria på riktigt även om de riskerade att dödas av bomber.

Han kan resa sig från soffan och se ut över de andra gråa hyreshusen i Tensta. Han är fri att gå ut och ta en promenad om han vill. En promenad borde hjälpa mot sömnlösheten. Men det gör den inte.

Det svåraste, säger han, är att vara fri men ändå leva i ett fängelse. Det är så kränkande.

Från början var de tre svenskar av somaliskt ursprung på den amerikanska listan. De var aktiva för Barakaat, det världsomspännande systemet av informella bankkontor från vilka somalier i exil skickar hem pengar till sina släktingar.

De två andra, Abdirisak Aden och Abdulaziz Ali, avfördes från svartlistningen sedan de förhörts av amerikanska agenter.

Ahmed Yusuf förhördes också. Men han är kvar på listan.

Svartlistningen är inne på tredje året nu och Yusuf borde ha vant sig, men det har han inte.

Han säger att han bär med sig fängelset vart han går. Ett mobilt fängelse, säger han. Det är tortyr.

Men han går sällan långt, han håller sig oftast inom Tensta. Periodvis går han inte ut alls. Yusuf sitter i den röda soffan och kan inte röra sig. Han blir bara sittande.

Vid sådana tillfällen ser han sig själv utifrån. Han kan se sig själv tydligt, en passiv stackare som måste ringa till någon vän och be om hjälp för att alls komma upp och ut ur lägenheten.

Kanske är han fortfarande svartlistad därför att han var den ende av de tre som var anställd av Barakaat; kanske beror det på att amerikanerna, till skillnad från svenska myndigheter, tycker att hans identitet är oklar.

Det ironiska är att anställningen på Barakaat var ett lyft för Yusuf. Han kom till Sverige som flykting 1992 och fick inte så mycket gjort de första åren.

Det var inte lätt att komma hit från Afrika som ensam 17-åring. Ahmed Yusuf hade ingen vuxen som gav honom stöd.

- Men jag tog inte den lätta vägen som en del andra, säger han. Jag motstod frestelsen att bli kriminell. Jag läste klart Svenska för invandrare i alla fall, och en introduktionskurs till gymnasiet.

Han blev svensk medborgare 1999. Anställningen på Barakaat 2001 var hans första riktiga jobb. Barakaat betalade halva lönen och arbetsförmedlingen halva. Efter sex månader skulle Barakaat ta över hela lönekostnaden, 15 000 kronor i månaden.

Han hade jobbat ett par tre månader när USA publicerade listan över bannlysta personer och organisationer. Både Ahmed Yusuf och Barakaat var på listan som antogs av FN.

Det blev förbjudet att bistå personer på listan med pengar. Deras bankkonton frystes. Det blev ett brott att göra affärer eller ha några som helst ekonomiska förbindelser med dem.

Att listan är absurd är praktiskt taget alla ense om - utom det amerikanska finansdepartementet. Amerikanerna har inte lagt fram några belägg för sina påståenden.

Det fanns i Kanada ett fall som liknade Ahmed Yusufs. Där svartlistades Liban Hussein, en kanadensisk medborgare med ursprung i Somalia.

Kanadensiska staten gjorde som den svenska - fryste Husseins tillgångar, stängde honom ute från samhället. Men hans advokater stämde staten och krävde att få se någon form av bevis. Kanadensiska staten begärde i sin tur att få ta del av amerikanernas bevis. Några sådana fanns inte.

Den kanadensiska staten beslutade då ensidigt och mot USA:s vilja att stryka medborgaren Liban Hussein från listan. Detta skedde måndagen den tredje juni 2002.

- Det finns inga bevis för att Liban Hussein kan kopplas samman med några terroristaktiviteter, sa en talesman för det kanadensiska justitiedepartementet.

Den amerikanska ambassaden i Ottawa insisterade på att Hussein skulle vara kvar på terroristlistan.

En dryg månad senare strök FN Liban Hussein från sin lista, som ursprungligen hade lämnats in av USA. I ett kort pressmeddelande stod det att FN:s beslut grundades på "information från en medlemsstat", det vill säga Kanada.

Några dagar senare, den 16 juli 2002, strök även finansdepartementet i Washington Liban Hussein - utan att ge någon förklaring och trots att man sagt att mannen var en viktig person i världens farligaste nätverk av terrorister.

Liban Hussein fick senare ett skadestånd av den kanadensiska staten.

Övergreppet mot honom var identiskt med det som drabbat Ahmed Yusuf. Men till skillnad från Kanada förlitar sig Sverige på "tyst diplomati".

Iain Cameron, professor i juridik på Uppsala universitet, har på utrikesdepartementets uppdrag gjort en utredning av de juridiska konsekvenserna av övergreppet. Han säger:

- Det är mycket sannolikt att sanktionen mot Ahmed Yusuf strider mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Cameron har bistått UD i förhandlingar med USA.

- UD har tjatat och tjatat på dem. Men amerikanerna har mer eller mindre struntat i oss.

Han anser att Sverige skulle ha svårt att agera som Kanada eftersom vi är med i EU, som också antagit svartlistningen.

- Att gå emot EU vore att trappa upp konflikten rejält.

Anders Kruse, departementsråd på UD, säger att Sverige är bundet av EU:s beslut. "Därför har regeringen ingen möjlighet att agera. Möjligen kan Yusuf själv driva processen i svensk domstol. Men den kan heller inte undanröja listningen."

Om Kanadas agerande säger Kruse:

- Det var rätt uppseendeväckande när de motsatte sig FN:s beslut.

När jag försöker ta reda på vad vår nya utrikesminister Laila Freivalds har gjort och tänker göra för Ahmed Yusuf säger hennes presschef Anders Hagquist:

- Vi arbetar med Yusufs juridiska ombud för att få fram information som kan förmå amerikanerna att ändra sin inställning.

Vad är det för information?

- Det kan jag inte kommentera. Det skulle inte gynna ärendet.

Ahmed Yusuf blir i diplomatins fikonspråk till en anklagad utan att vara formellt anklagad. Han ska svara på beskyllningar utan att få veta vad han anklagas för; han ska bevisa sin oskuld fast han redan är oskyldig.

Till skillnad från Kanada som sa, "detta är fel och vi bidrar inte till att krossa en av våra medborgare", säger Sverige: detta är fel men vi bidrar ändå till att krossa en av våra medborgare.

Ahmed Yusuf har fru och fyra barn, 2, 4, 5 och 6 år unga. När han svartlistades hade han ett konto med 1 900 kronor på Sparbanken och ett annat konto med ungefär 5 000 kronor. Det var sparpengar till barnen.

De kontona är frysta.

Han säger att de första tre månaderna var värst, för då hade familjen inga pengar alls. Barakaat var stängt. Socialen kunde inte hjälpa dem eftersom det var förbjudet att bistå en bannlyst ekonomiskt.

Yusuf talade med Familjebostäder och berättade varför han inte kunde betala hyran på ett tag. Han hade aldrig slarvat tidigare. De ansvariga på bostadsföretaget var hyggliga och gav Yusuf respit.

Journalisten Jan Guillou hjälpte honom med 10 000 kronor. I övrigt levde familjen på barnbidragen, sammanlagt 4 800 kronor i månaden.

- Vi drog ner våra matvanor. Vi åt ris och spaghetti med lite köttfärs till. Ingen frukt.

Efter några månader kom socialen fram till att Ahmed Yusuf måste få hjälp.

- Vi kan inte tillåta att folk svälter ihjäl i det här landet, säger Agneta Meibert på socialkontoret i Tensta.

Familjen får nu ett socialbidrag på 14 300 kronor i månaden. Eftersom familjen Yusuf inte har några bankkonton kommer varje månad en postgiroutbetalning utställd på Ahmed Yusufs fru; det vore olagligt att sända pengar till Ahmed.

Av de 14 300 kronorna är 3 200 ett lån som motsvarar familjens bostadsbidrag. Försäkringskassan vägrar nämligen sedan sanktionerna infördes att betala bostadsbidraget till Ahmed Yusufs frus konto.

Pengarna sätts i stället in på Ahmeds spärrade bankkonto och ska betalas tillbaka till socialen om och när sanktionerna hävs.

Pengar är inte längre det stora problemet. Det stora problemet, säger Ahmed Yusuf, är att leva som laglös i ett land där det finns så många lagar.

Det har gått 769 dygn sedan han bannlystes. Under denna tid har han sovit ordentligt en - en - natt. I somras tog en vän med honom till en bekant i Borlänge. Ahmed la sig klockan ett på natten och sov till ett på dagen.

- När jag vaknade och såg på klockan tänkte jag: Jag har sovit i tolv timmar! ... jag har inte tänkt på tolv timmar. Jag kände mig ... lätt. Sedan åt jag också. Jag som inte brukar vilja ha någon mat. Och jag drack mycket vatten.

Men resan till Borlänge var ett undantag, en kort stund av frihet för Ahmed Yusuf.

Det normala är att han sitter uppe när familjen sover och plågas av grubbel som inte släpper honom.

USA spärrade deras konton

Svenske medborgaren Ahmed Yusuf lever sedan över två år i en mardröm. USA har utpekat honom som en person som hjälper terrorister med pengar. Yusuf har mist jobbet, fått sina bankkonton frysta, det är förbjudet att göra affärer med honom eller hjälpa honom med pengar. Men svenska myndigheter säger att det inte finns några som helst belägg för att han gjort något brottsligt. Aftonbladets Peter Kadhammar och Urban Andersson (foto) har träffat Ahmed Yusuf i Tensta.

Peter Kadhammar