KTH hjälpte till i mördarjakten

Datoranalys gav en bild av "NK-mannens" kropp och rörelser

1 av 6 | Foto: MATS STRAND
Anna Lindh.
NYHETER

Svenska forskare hjälpte polisen i jakten på Anna Lindhs mördare.

I största hemlighet analyserade de bilderna som togs av NK:s övervakningskameror.

Fram trädde en tredimensionell datorbild av den misstänkte.

Det var under det mest intensiva skedet i jakten på Anna Lindhs mördare som polisen tog hjälp av en handfull svenska forskare.

- Jag kopplades in strax efter att 25-åringen blev gripen, säger Martin Eriksson, doktorand vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm.

Det tog flera veckor för forskarna att analysera bilderna från NK:s olika kameror. Deras primära uppdrag var att bidra med teknisk bevisning som kunde binda en misstänkt till bilderna.

Typiska drag

- Vi gjorde en analys och vi såg att det faktiskt, trots att bilderna var av dålig kvalitet, var möjligt att skapa en tredimensionell bild av personen i datorn, säger Martin Eriksson.

- Vi kunde se rörelseschema och typiska drag i hans kroppsbyggnad.

Utifrån datorbilderna kunde gruppen ta fram flera olika uppgifter om mannens anatomi. Den teknik som forskarna vid KTH tagit fram gör det möjligt att säga något om till exempel en underarms förhållande i storlek till överarmen, avståndet mellan knäet och foten och avståndet mellan ögonen.

Med sådana uppgifter är det möjligt att åtminstone till en del identifiera en person.

Martin Eriksson ingår i ett nätverk av svenska bildanalysexperter som arbetar vid flera svenska universitet.

Gruppen tillhör absolut världsklass och leds av Tomas Gustavsson, professor vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

- När vi var färdiga skrevs en rapport och vi gick igenom vårt material för mordutredarna och svarade på deras frågor, säger Martin Eriksson.

Får inte berätta

Uppdraget i mordutredningen genomfördes under stor sekretess, alla som var med i arbetet med analyserna har fortfarande yppandeförbud.

De är förbjudna att säga något om resultatet.

- Jag vet inte vilken nytta polisen hade av vårt material, jag tror inte att det kommer att användas som bevis i en rättegång. Tekniken är för trubbig för exakt identifikation, den kan användas för att sålla bort misstänkta, säger Martin Eriksson.

- Till en del tror jag att de också var nyfikna på att se vilka möjligheter tekniken har i dag, och i framtiden. Om man kan få fram en människas rörelseschema är det lättare att kunna identifiera personen. Men en del av detta ligger i framtiden.

Petter Ovander