Dagens namn: Patrik, Patricia
Årets bästa sajt. Årets nyhetssajt. Årets Dagstidning digitalt.
Startsidan / Nyheter

”Om barnen säger ifrån hoppar jag av jobbet”

Lars Ohly om sin kärlek till Djurgården och varför han blev folkpartist

Det är pappas vecka.

Felicia, 14, och Max, 12, har sovmorgon och det får styra tidpunkten för vårt möte i Riksdagshusets cafeteria.

Barnen Ohly har också fått bestämma över vänsterpartiets framtid: Om Lars Ohly hinner vara pappa får han lov att kandidera för partiledarposten.

Om inte:

– Då hoppar jag av direkt, det har jag lovat. Att ungarna ska sitta emellan finns inte.

EN STARK VÄNSTER Om några veckor väljs med största sannolikhet Lars Ohly till ny vänsterpartiledare. Den sportintresserade 47-åringen försöker att träna minst två gånger per vecka i riksdagens gym. Resten av sitt sportintresse utövar han helst på läktaren under favoritlaget Djurgårdens fotbollsmatcher tillsammans med sina två barn.   EN STARK VÄNSTER Om några veckor väljs med största sannolikhet Lars Ohly till ny vänsterpartiledare. Den sportintresserade 47-åringen försöker att träna minst två gånger per vecka i riksdagens gym. Resten av sitt sportintresse utövar han helst på läktaren under favoritlaget Djurgårdens fotbollsmatcher tillsammans med sina två barn. Foto: GUNNAR SEIJBOLD

Hur är det att efterträda Gudrun Schyman?

– Jag gick tio meter bakom Gudrun på en Hultsfredsfestival för några år sedan. Alla blickar vändes mot henne, folk kom fram och skulle ha autografer på kroppen eller på jackan. Hon var som en rockstjärna. Det går ju aldrig att matcha Gudrun 2003. Men jag kan trösta mig med att jag inte ska jämföras med henne nu utan den Gudrun som tillträdde 1993. Jag kommer ju i alla fall att kunna bli en bra Lasse Ohly.

Vilka råd har du fått av Gudrun?

– Inte mer än det klokaste rådet att vara sig själv och inte försöka efterlikna någon annan.

Hur är du som ledare?

– Jag är definitivt ingen bra chef. Jag är inte tillräckligt tydlig, människor som jobbade på partikansliet fick inte den vägledning de skulle ha. Däremot var jag ganska bra på att delegera.

Vad sa de?

– De klagade naturligtvis. Men att vara chef är inte samma sak som att vara ledare. En partiledare i vårt parti är inte chef på något sätt.

Kan man inte ha barn och leda ett parti?

– Teoretiskt skulle ingen svara nej på den frågan. Men eftersom jag är singelförälder och har ansvar varannan vecka finns det ingen backup om det skulle behövas. Därför är det så viktigt för mig att de veckor jag har mina barn, då är det de som gäller. Jag kommer att jobba full tid som vanligt men jag kan inte resa ut i landet, ta några kvällsuppdrag eller helguppdrag de veckorna.

Om du inte får ihop jobbet och barnen, vad gör du då?

– Då hoppar jag av direkt, det har jag lovat. Att ungarna ska sitta emellan finns inte.

Vad betyder dina barn?

– Jag kommer aldrig att göra något bättre.

Hur är du som pappa?

– Man försöker ju. Ser jag på mina barn så måste jag vara rätt så bra.

Vad gör ni ihop?

– Vi är väldigt idrottsintresserade. Felicia spelar handboll och Max spelar innebandy, så det är jag med på nästan varje helg. Dessutom är vi åskådare på alla Djurgårdens matcher i fotboll och ibland ishockey, bandy och handboll också. Felicia är politiskt intresserad och är med i Ung vänster. Vi går på demonstrationer, möten och debatter tillsammans. Max är inte särskilt intresserad av politik än. Under folkomröstningskampanjen fick han följa med på ett möte som straff. Han satt längst bak och hade verkligen tråkigt.

Berätta om din uppväxt?

– Jag minns min barndom som väldigt harmonisk. Jag växte upp på många platser runt Stockholm eftersom min pappa var präst. Vi flyttade många gånger och det var ganska jobbigt.

Hur var det att växa upp i en prästfamilj?

– Att pappa var präst var det som var naturligt för mig. Jag hade det varken bättre eller sämre än mina kompisar, jag gjorde samma bus och dumma grejer och var bra på ungefär samma sätt som de.

Hur såg din gudstro ut som barn?

– Det var den här naiva barnatron. Jag konfirmerade mig, inte så mycket av krav hemifrån, utan för att jag tyckte det var bra att lära mig mer och veta vad jag pratade om. Att läsa är okej, men att jag konfirmerade mig ångrar jag nästan, för det är en bekräftelse på tron och den hade inte jag. Men när man är 15 år och har gått konfirmationskursen krävs det rätt mycket för att man ska hoppa av själva ceremonin.

Hur kom du på att du inte trodde på Gud?

– Det var inget dramatiskt, jag kände aldrig pressen hemifrån och har aldrig dragits till det religiösa. Jag har verkligen försökt att vara agnostiker, det vill säga tvivlare, men har fullständigt misslyckats. Jag är övertygad ateist och tror inte på ett högre väsen än människan.

Men du måste ha blivit påverkad hemma.

– Det bads bordsbön hemma hos mamma och pappa, det gör det fortfarande. Men det påverkar inte tron, det blir en ritual ungefär som i ”Vi på Saltkråkan” när de lyfter på bordet, ”Brrrrr”.

Vad tycker din far om ditt val?

– När jag var tonåring hade vi väldiga dispyter. Det var ett fadersuppror, inte så mycket om religion, mer om politik. Jag var inte så bra på att diskutera så det blev mycket smällande i dörrar. Han tyckte att det var jobbigt men är ganska klok, och en dag hittade jag en bok om socialismens ABC på hans nattygsbord. Ha sa att han läste den för att få veta hur jag tänkte.

– Jag har aldrig känt att han är besviken på mig även om han gärna hade velat att jag delat hans tro. Så försöker jag att leva som förälder, Felicias och Max ställningstagande politiskt och religiöst, det är deras sak.

Om de går med i folkpartiet då?

– Bygger det på övertygelse klarar vi det med, men om de börjar hålla på något annat lag än Djurgården, då jävlar! Det är faktiskt sant, jag skulle aldrig acceptera det. Jag har kommit fram till att det beror på att det inte är så viktigt. Det är okej att indoktrinera barnen fullständigt till att bli Djurgårdare och jag har lyckats till hundra procent. Men det hade inte varit just om det hade handlat om politik eller religion.

Så när de ska revoltera mot pappa ska de byta lag?

– Ja.

Vilka av din fars åsikter kan du inte acceptera?

– Han är kvinnoprästmotståndare, det är fullständigt obegripligt. Jag har så otroligt goda argument mot hans motstånd till kvinnliga präster. Det är den enklaste frågan i världen! Han kan inte argumentera om det för det bygger på hans övertygelse, hur man ska tolka bibeln, och då blir det omöjligt att diskutera.

Varför gick du med i folkpartiets ungdomsförbund?

– Jag var 13 år och vågade nog inte ta ställning för något mer radikalt.

Har du tvivlat på att du är kommunist?

– Nej, och inte på att jag är med i rätt parti. Men i sakfrågor, visst. När jag gick med fanns det en romantiserad bild av Sovjetunionen som jag var en del av. Vi var väl medvetna om de kränkningar av mänskliga rättigheter och bristande demokrati som förekom i de socialistiska staterna, som vi kallade dem, men trots det så fanns det något slags försvar för att de spelade en roll i världspolitiken som motvikt till framför allt USA.

Vad tycker du nu?

– Det går aldrig att försvara kränkningar, förtryck eller bristande demokratiska rättigheter.

Varför blev du tågmästare?

– Jag började som spärrvakt och sedan som tågvakt på pendeltågen hos SJ. Så småningom gick jag en kurs för att bli tågmästare och då kände jag att jag hade hamnat rätt. Det är ett mycket bra jobb, man träffar människor varje dag, löser problem och har ingen som står över axeln och kollar att man gör ett bra jobb eller ger order.

Du är tjänstledig, ska du återvända?

– Ja, de flesta tror inte på mig när jag säger så. Men jag vet vad jag kommer ifrån och jag ska tillbaka dit. Partiledare är inget yrke, förtroendeuppdrag tar slut. Mitt yrke är järnvägare, jag är tågmästare och jag ska slå er med häpnad, ni som misstror mig. Före pensionen ska jag vara tillbaka och avsluta mitt yrke.

Vad tjänar en tågmästare?

– 19 000 kronor.

Hur mycket tjänar du?

– 45 000 kronor.

Vad betyder pengar för dig?

– Jag har under lång tid levt utan några stora inkomster. Vi har kunnat kosta på oss det vi har behövt och haft det bra. I riksdagen fick jag ju helt andra ekonomiska villkor. Man anpassar sig och det skrämmer mig lite, för det vore en uppoffring att gå tillbaka till en lägre lön. Svårt att hantera helt klart, men väsentligt lättare om barnen är vuxna. De har vant sig vid att vi ska kunna gå på fotboll, hockey, bio, göra roliga saker och så plötsligt möts de av : ”Nej, det har vi inte råd med.”

Hur stor del av din lön skänker du bort i månaden?

– Två tusen till två och ett halvt tusen.

Svårt att leva som du lär?

– Enda sättet är att sänka nivåerna.

Berätta om din nya kvinna?

– Nej, det tänker jag inte göra.

Vilka svackor har du haft i livet?

– Jag har haft några år när jag haft det tufft privat, en skilsmässa är en rejäl svacka. Jag känner inte längre att jag bara har seglat fram på en räkmacka. Jag har fått mina törnar och det är ganska nyttigt.

Vad är det bästa beröm du kan få?

– Jag fyllde år i går och då kom Max och Felicia med kaffe på sängen och så fick jag en medalj från Max där det stod: Jag älskar dig.

Maria Trägårdh
SENASTE NYTT

Nyheter

Visa fler
Om Aftonbladet