Schyman höll partiet i schack

NYHETER

Traditionalisterna ser ut att vinna.

Lars Ohly blir ordförande.

Majoriteten av partistyrelsen hämtas från partiets mer renläriga gren.

Under Gudrun Schymans ledning fanns ett underförstått kontrakt. Om hon värvade rösterna så skötte resten av ledningen politiken. Förenklingen är grov men innehåller mer än ett korn av sanning.

Det var en framgångsväg. Den eviga kraftmätningen mellan de mer traditionella uttolkarna av socialismen och förnyarna hölls under ytan. Båda sidorna fick nämligen vad de ville ha, makt och inflytande.

Nu, när Schyman varit borta i ett år, har striden blommat upp igen. I de tre stora frågor som avgörs på kongressen - ny partiledare, ny partistyrelse och nytt partiprogram - står två fronter mot varandra.

Flera konflikter

Men det är inte alldeles lätt att bena ut vad motsättningarna egentligen handlar om. Flera konflikter har vävts ihop i en.

1. Plakat eller realism. En stridslinje rör om partiets inriktning. Ska man nöja sig med slagord och demonstrationsplakat?

Ett exempel är diskussionen om att slopa kravet på utträde ur EU. Plakatbärarna säger nej. De som påstår sig vara mer realistiska säger ja. EU är på väg att bli något annat än det var för tio år sedan.

Sekterism

2. Yrkespolitiker mot de andra. I en debattartikel varnar sex kommunalråd för sekterism, hemlighetsmakeri och konspirationstänkande. Två av undertecknarna var Stig Henriksson i Fagersta, som samlade 53,9 procent av rösterna 2002, och Kent Persson i Norberg, 38,1 procent.

På kommunal nivå är alla partier vana vid avsteg från den rena läran. Där är kompromissens vardag.

Det håller den på att bli även i vänsterpartiets riksdagsgrupp. Samarbetet med regeringen innebär att man avstår från vissa krav för att förverkliga andra.

Mjuka i skinnet

Det uppskattas inte i hela partiet. Man tycker att de heltidsanställda politikerna är för mjuka i skinnet.

3. Fientligt övertagande? I bland annat Skånedistriktet påstår en del av vänsterpartisterna att de utsätts för det som i näringslivet kallas fientligt övertagande. Personer från grupper på yttersta vänstern påstås ha gått in som medlemmar och tagit över delar av partiorganisationen.

Ett exempel som anförs är riksdagsledamoten Karin Svensson Smith som petades från valbar plats 2002 av en person som varit medlem omkring ett år.

Moskvakommunism

Till vänsterpartiets problem kan också räknas ungdomsförbundet Ung vänster. Att den feministiska organisationen skakas av en skandal med sextrakasserier är djupt allvarligt bara det.

Att organisationens styrelse är hemlig för alla utom medlemmarna liksom att partiets extrakongress ska hållas utan att media får tillträde är nästan lika illa.

Det luktar sekt och Moskvakommunism.

I kväll väljs vänsterpartiets nya styrelse. Därefter kan segrarfalangen koras.

Lena Melin