Ett ögonblick...

Johan Lönnroth, 66,

NYHETER

är du bitter efter idel nederlag för dig och förnyarna på vänsterkongressen?

Johan Lönnroth.
Johan Lönnroth.

- Nej, det är jag inte. Det känns oförskämt bra ändå.

Är din tid i vänsterledningen nu helt förbi?

- Det är inte säkert. Jag har sagt från talarstolen att jag kommer tillbaka som partiledare 2017.

Varför valde du att i sista stund tacka nej till att kandidera till en plats som suppleant i partistyrelsen?

- Det kanske låter lite fåfängt. Men som före detta ordförande i partiet så tycker jag att sitta som suppleant i partistyrelsen kan riskera att jag förvandlas till en gammal gnällgubbe. Men jag har full respekt för att kongressen inte vill ha mig som ordinarie partistyrelseledamot.

Ser du det som en markering mot dig att du inte valdes in i partistyrelsen?

- Inte mot mig personligen, men jag tror att kongressen känner en oro för att de idéer jag stått för, med mitt alternativa partiprogram, riskerar att förändra vänstern i en riktning som den inte vill.

Vad betyder det att Alice Åström, som kandiderade mot Lars Ohly, åtminstone valdes in som förste suppleant i partistyrelsen?

- Jag ser det som att kongressen äntligen börjat inse att det finns stora risker med det beteende man visat förut. Men det är inte tillräckligt för att dämpa bitterheten många känner i dag.

Är förnyelsen i vänsterpartiet död nu?

- Nej, inte alls. Men kanske fördröjd. En förändring från något slags nationalstatssocialism till en frihetlig internationell socialism kommer. Om inte så går partiet under.

Har förändringstakten gått så snabbt fram att medlemmarna inte hunnit med?

- Ja, och där anklagar jag mig själv. Jag har involverat mig så mycket i förändringsarbetet att jag inte gett mig tillräckligt med tid till att vara ute och diskutera ideologiska frågor.

Med konflikterna mellan traditionalister och förnyare, finns det en risk att vänsterpartiet splittras till två skilda partier?

- Inte nu nej, men allt beror på vad som händer. Hur medlemmarnas olika viljor tas tillvara.

Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?

- Att få dansa, helst till gammeljazz.

Anette Holmqvist