Nätbolagen kan tvingas betala tillbaka

NYHETER

Nätbolagen kan ha tagit ut två miljarder kronor för mycket i nätavgifter.

Energimyndigheterna har gjort en preliminär undersökning av bolagens nätavgifter.

Den visar att nätleverantörerna kan bli tvingade att betala tillbaka pengar till konsumenterna.

Energimyndigheten har en ny modell för hur man mäter vad som är skäliga avgifter för elen.

När man testkörde modellen blev resultatet att elbolagen tagit ut två miljarder för mycket i nätavgifter i hela Sverige.

Nätavgiften är en av de tre delar som ingår i elpriset. De andra två är skatten och priset för själva energin, elen.

Nätavgiften är kostnaden för transporten av elen till konsumenten och det är den Energimyndigheten testgranskat.

Om en månad inleder myndigheten den riktiga granskningen.

Ny energilag

Myndighetens överdirektör Håkan Heden säger till aftonbladet.se:

- Efter att vi fick en ny energilag förra året ska nätbolagen nu få skäligt betalt efter prestation. Prestationerna kan variera mycket mellan företagen.

- De i glesbygd måste ha mycket ledning, i tätort krävs det mindre, i storstad är det trångt och komplicerat. I prestation ingår även i vilken utsträckning elen kommer fram utan avbrott.

De två miljarderna för mycket som Energimyndigheten misstänker att konsumenterna fått betala är den siffra som kom fram efter testet av den nya betalningsmodellen.

Nätbolagen oroade

Nu har myndigheten begärt in alla data från nätbolagen i landet för att på riktigt räkna ut hur mycket de ska få ta betalt för leveransen av el under förra året.

- I midsommartid hoppas vi kunna presentera resultatet, säger Håkan Heden.

- Och om vi då finner att ett företag har tagit ut för mycket i nätavgifter, har vi möjlighet att ge dem ett föreläggande, alltså att tvinga dem att betala tillbaka en del av pengarna till sina kunder.

Om återbäringen kommer blir det till hösten. Håkan Heden säger att det kan röra sig om en hundralapp för de som bor i lägenhet och kanske fem, sexhundra för villaägare.

Fortum distributions vd och regionchefen i Stockholm, Christina Markusson är kritisk till den modell myndigheterna kommer att använda sig av när de ska räkna ut priset.

- Vi har ingenting emot modellen i sig men som den är utformad nu tar den ingen hänsyn till hur nätet ser ut i verkligheten, säger hon till aftonbladet.se.

- Det nät som modellen har för till exempel Stockholm är bara en tredjedel så stort som det befintliga.

På Sydkraft är man också oroad över den nya prismodellen.

- Vi har lust att göra investeringar men det blir svårt. Man kan inte bara drastiskt sänka leveransavgiften, vi ligger ändå lågt i Sverige internationellt sett, säger Sydkafts stabschef Curt Lindqvist till aftonbladet.se.

"Bara skatten har stigit"

Han tror att många kunder kan tänka sig ett ännu högre pris på leveransen av el om skatten var annorlunda.

- Många på landsbygden i alla fall. Kunderna ser till totalpriset och då är det skatten som är hög, den är 50 procent av det totala priset på räkningen.

Håkan Heden på Energimyndigheten förnekar inte att skatten är hög.

- Elbolagen har litet oförskyllt fått lida för de höga elpriserna. Faktum är att både priset för själva elen och nätpriset, alltså transporten av elen, har legat nästan still sen avregleringen. Det är skatten som stigit.

Simone Söderhjelm