Skottdagen ”fel” för andra gången

Gregorianska almanackan även i Sverige – efter 500 år

NYHETER

Sverige har envist försökt att hålla emot i snart 500 år, men inför sekelskiftet kom vår slutliga anpassning efter den gregorianska almanackan.

Något som större delen av västvärlden gjorde för flera hundra år sedan.

Till och med 1996 inföll skottdagen den 24 februari, men då bestämde Namnlängdskommittén att dagen skulle flyttas till den 29 februari.

- Fördelen med byte av dag är att namnsdagar inte längre behöver flyttas när det är skottår, säger Karin Wiberg som är redaktör på Almanacksförlaget AB.

Millennieskiftet 2000 var sålunda första gången Sverige hade en ny skottdag. Kuriosa i sammanhanget är att många tror att när det är skottår och sekelskifte samtidigt så tar skottåret en paus och väntar ytterligare fyra år.

- När det är sekelskifte och de två första siffrorna är jämt delbara med fyra så blir det skottår även det året. År 2000 var alltså ett skottår och även år 1600, säger Karin Wiberg.

Caesars kalender

Om inte skottåret funnits hade juli så småningom inträffat mitt i vintern och december hade blivit en sommarmånad. Men anledningen till att skottdagen infördes är inte årstiderna utan Jesus.

Den västerländska kalendern kommer ursprungligen från Julius Caesar och infördes år 46 f Kr. Julius kalender gick dock en aning för sakta i förhållande till jordens verkliga omloppstid runt solen.

- Konsekvensen blev att de kristna högtiderna, som till exempel påsken, inte firades på de rätta dagarna. Detta tyckte kyrkan var väldigt upprörande, säger Karl Grandin på Kungliga vetenskapsakademin.

Anpassning

Det var påven Gregorius XIII som genom en kalenderreform i slutet av 1500-talet försökte ställa tiden rätt. Men trots upprördheten tog det framför allt den protestantiska kyrkan flera hundra år att acceptera faktum. Sverige var ett av de länder som in i de sista vägrade anpassa sig efter den gregorianska kalendern.

När Sverige väl hoppade på tåget 1753 var vi tvungna att ta bort 12 dagar det året för att det skulle bli rätt. Sedan införde vi skottåret.

- Varvet runt solen tar lite längre än 365 dagar, knappt ett fjärdedelsdygn mer. Vi kan ju inte ha ett kvartsdygn varje år så därför infördes det en hel dag vart fjärde, säger Karl Grandin.

Anledningen till att skottdagen tidigare låg den 24 februari är att Julius Caesars almanacka slutade den 23 februari. När man insåg att året ibland behövde en dag till lade man den dagen sist på året - den 24.

Men från och med millennieskiftet är det alltså Gregorius kalender som gäller. Även i Sverige.

Lena Gunnarsson/TT