"Nu är filmsex vardagsmat"

Big Brother bröt en ny vall - med samlag i direktsändning

1 av 2 | Foto: SVT / NORDISK TONEFILM
1967"Jag är nyfiken gul" är kanske den svenska film som blivit mest uppmärksammad utomlands. Filmen satt fast i den amerikanska tullen i ett år innan den släpptes efter ett domstolsbeslut. Sedan satte den publikrekord för svensk film i USA och drog in 75 miljoner kronor.
NYHETER

<- till föregående sida

Vilgot Sjöman väckte nytt rabalder med "Jag är nyfiken gul" 1967.

En samhällskritisk skildring där Lena Nyman går runt med en bandspelare och ger sig på människor med obekväma frågor om deras syn på klassamhället, löneklyftor, kvinnans ställning.

"Knullkommunism"

Och så ligger hon förstås en hel del med Börje Ahlstedt.

"Knullkommunism", fnös kritikerna.

Ett försök till sedlighetsåtal avvisades av domstol, men filmdistributören Sandrews fälldes i två andra rättegångar för filmen.

"Jag är nyfiken gul" slapp, till mångas överraskning, igenom den svenska censuren helt, vilket anses väsentligt ha vidgat uttrycksfriheten för film i Sverige.

I USA beslagtogs filmen i tullen och satt fast i ett år innan en domstol friade den. Det blev den dittills största publikframgången för utländsk film i landet - trots att den bara distribuerades i tio delstater.

Intäkterna för filmen i USA beräknades till 75 miljoner kronor och är kanske den svenska film som rönt störst internationell uppmärksamhet.

"Jag är nyfiken blå", som kom året därpå, väckte inte samma uppståndelse. Ännu ett tabu var brutet, även om Aftonbladets recensent inte var helt nöjd:

"Det är förträffligt med de radikala åsikterna, bara vi inte inbillar oss att åsikterna sammantagna gör en radikal film eller att man reformerar Sverige genom att ett antal gånger låta Börje Ahlstedt bestiga fröken Nyman i en tvåa på Söder."

Naket gick att sälja

Inge Ivarsson, som gjort film sedan 40-talet och som producerat "Kärlekens språk"-filmerna, säger att det egentligen inte finns någon "svensk synd".

- Det var tyska och italienska filmproducenter som uppfann begreppet, det gick att sälja filmer med det, säger han.

Denna genre - "Schweden-Filme" - var halvpornografiska alster som producerades på löpande band på 60-talet.

- I de svenska filmerna var det väl lite mer naket än vad som var vanligt. Det gick att sälja film över världen på det sättet till mitten på 70-talet, då omvärlden sprang förbi oss.

Inge Ivarsson berättar att det egentligen inte skulle ha varit riktiga samlag i den första "Kärlekens språk"-filmen.

Men en av de medverkande experterna, gynekologen och docenten Sture Cullhed, var starkt religiös och krävde att det inte fick fuskas med någonting.

- Det var väl helt riktigt tänkt, men jag fick ett helvete med censuren.

Det blev givetvis ett oerhört rabalder i pressen, som skrev spaltkilometer om "de första autentiska samlagsscenerna i biograffilmens historia".

Ivarsson säger att han inte var förberedd på de starka reaktioner filmen väckte.

Till slut gick dåvarande ecklesiastikministern Ingvar Carlsson med på att filmen skulle få visas oklippt.

Filmvetaren Nils Petter Sundgren säger att den "svenska synden" konkurrerades ut av amerikansk hårdporr i början på

70-talet.

Nyinspelningen av "Kärlekens språk" har visserligen skapat rubriker och löpsedlar, men uppmärksamheten är ändå ingenting jämfört med stormen kring originalet 1969.

Hämmas av tv-sex

I veckan bröts ännu en sexvall - det första samlaget visades i en dokusåpa.

Malena Ivarsson tror att det här är en

utveckling som kan hämma många unga pojkar och flickor.

- Big Brother sätter press på de unga. Jag måste vara snygg och ha häftig sex, annars duger jag inte.

Hon hoppas att den nya versionen av "Kärlekens språk" kan förändra bilden av sex för de unga.

- Jag har inte sett filmen, men har förstått att den är en blandning av information och underhållning. Det är viktigt, jag har i min spalt i Aftonbladet sett att unga killar tror att sex på riktigt är som i porrfilmer. Den här

filmen kan förhoppningsvis skingra missuppfattningar.

Större kunskap i dag

Även Maj-Briht Bergström-Walan har förhoppningar på "Kärlekens språk".

- Det blir vanligare med könssjukdomar, bruket av kondomer minskar. Jag tror att filmen kan få en positiv inverkan på ungdomars sexualkunskap.

- Vi lever i ett samhälle där flickor känner sig pressade till samlag, där pojkar får sin bild av sex från porr och flickor från tjejtidningarna. Det är två världar som är helt väsensskilda och som jag hoppas kan mötas någonstans.

Nils Petter Sundgren är mer skeptisk.

- Jag tror inte Kärlekens språk får samma stora inflytande som den förra filmen. Vi har mycket mer sexualkunskap i dag, det finns betydligt större kunskap om sex.

- Jag tror inte heller de explicita sexscenerna kommer att kännas så omstörtande. Rafflande sex på filmduken har ju blivit vardagsmat, säger Sundgren.

Filmerna förändrade våra liv

Oisín Cantwell