Tvivel på maktskifte i Irak i sommar

NYHETER

Irak sjunker djupare ned i våld och kaos, och allt fler tvivlar på USA:s planer för maktöverlämning till sommaren. De närmaste dagarnas utveckling kan bli avgörande för Iraks framtid.

Trots det uppflammande våldet över hela Irak denna vecka står USA:s president Bush fast vid sin plan: Den 30 juni ska styret lämnas över till en irakisk övergångsregering och ockupationen formellt avslutas.

Tanken är att den nya regeringen ska utses i slutet av april, för att träda in sista juni och sedan sitta kvar tills fria och allmänna val hålls nästa år.

Efter de senaste dagarnas blodspillan i Bagdad, al-Falluja och al-Nasiriyya ter sig det scenariot allt mer som en önskedröm. Till och med ledande republikaner i USA har börjat tvivla.

-Detta är en fruktansvärd röra. USA har inte kontroll över landet och att lämna över makten är som att arrangera om solstolarna på Titanic, säger Irakkännaren Toby Dodge till BBC.

Symboliskt maktskifte

Om maktskiftet äger rum som planerat blir det snarare symboliskt än reellt. Den irakiska regeringen får makten på papperet, men USA behåller sin militära närvaro och fattar alla viktiga beslut.

En amerikansk general får kontrollen över alla väpnade styrkor i Irak, utländska såväl som irakiska. USA:s nya superambassad i Bagdad blir landets maktcentrum.

Genom att formellt lämna över styret över Irak till irakierna själva hoppas dock USA slippa få skulden för allt som går snett i landet. Det vore dessutom en enorm prestigeförlust att i dagsläget backa från tidtabellen.

Men Irak är långt ifrån redo för ett fredligt maktskifte. Inför målsnöret 30 juni har både sunnimuslimska och shiamuslimska rebeller trappat upp sin kamp.

USA har valt att svara med järnnäve. Marinkåren har förvandlat det sunnitiska motståndsnästet al-Falluja till en krigszon, och militärledningen svär att den unge shiitiske upprorsmakaren Muqtada al-Sadrs svartklädda milis ska krossas.

Kan göra gemensam sak

Den närmaste tiden blir avgörande för USA:s närvaro i Irak, och världens enda supermakt står nu inför ockupantens klassiska dilemma: Kan amerikanerna slå ned upproren utan att vända ännu fler irakier mot sig?

De tecken som hittills kan ses är inte uppmuntrande. USA utmålar al-Sadr som en laglös bandit med högst några tusen extremister i sitt följe. Men rapporter från Bagdads överbefolkade shiamuslimska slumområden tecknar en annan bild: Vanliga människor med vanliga jobb som är redo att ta till vapen för al-Sadr.

Skräckscenariot för USA är att Iraks sunni- och shiamuslimer, traditionellt rivaler om makten, gör gemensam sak mot ockupationsmakten. Det förekommer redan rapporter om sunnimuslimer som gratulerar al-Sadrs Mahdiarmé och shiiter som uttrycker sympati för invånarna i al-Falluja.

''För britterna tog det tre år att göra både sunniterna och shiiterna till sina fiender 1920. Amerikanerna uppnår samma sak på mindre än ett år'', skriver Mellanösternkolumnisten Robert Fisk i brittiska Independent.

Tomas Härenstam/TT