”Barnens problem tas inte på allvar”

Larmrapport: Många skolor har inte ens en kurator

1 av 2
Lena Nyberg, barnombudsmannen, är kritisk till att barnen inte får hjälp i skolorna.
NYHETER

Skoleleverna mår allt sämre.

Samtidigt har elevhälsan ont om tid. En enda skolläkare kan ha ansvar för över 35 000 elever. Många skolor har varken kurator eller psykolog.

– Vuxenvärlden har inte tagit ungas psykiska ohälsa på allvar, säger Lena Nyberg, barnombudsman, BO.

Skoleleverna i dag mår sämre än för tio år sedan. Depression och ångesttillstånd hör till det som ökat mest, enligt sköterskor, kuratorer och psykologer.

Elevhälsovården ska ge hjälp på ett tidigt stadium – innan problemen blir värre. Men 60 procent av eleverna önskar att skolsköterskan skulle vara i skolan oftare, och en tredjedel har inte ens någon skolpsykolog, enligt en undersökning av BO.

Mörk statistik

Socialstyrelsens studier på skolor i totalt 19 kommuner ger också en mörk bild:

Hela elevvårdens organisation bör ses över eftersom resurserna inte räcker.

Bara en tredjedel av skolsköterskorna anser att resurserna ger möjlighet till en säker skolhälsovård.

Skolpsykologer och -kuratorer är få eller saknas helt på vissa skolor.

Elevvårdens personal är ofta stressad.

Kvaliteten på elevhälsan skiljer sig stort mellan olika skolor.

Lena Nyberg beskriver situationen som alarmerande.

– Skolorna måste kunna fånga de unga innan de får större problem och hamnar inom barn- och ungdomspsykiatrin. I den nya skollag som är på gång bör det regleras att kuratorer och psykologer ska finnas på varje skola – det är den psykiska ohälsan som ökar.

”Alla borde kollas”

Agnes Hultén, specialist inom barn- och ungdomspsykiatrin, har en idé för att upptäcka elever som mår dåligt:

– Det borde vara självklart att göra någon koll av alla ungdomar – någon gång under högstadiet – där man tittar på att de inte har något kroppsligt fel och också så att de inte har någon djup depression. Att man ”screenar” och ser vilka som är i riskzonen.

Hur många elever hälsopersonalen ansvarar för varierar stort: För skolsköterskor mellan 400 och 1 600 elever, för skolläkare mellan 6 000 ända upp till över 35 000 elever. Det är långt ifrån de rekommendationer som finns, på 400 respektive 4 000 elever.

Barnen vill prata

– Det är tydligt att barnen själva önskar att det oftare fanns någon utomstående vuxen att gå till i skolan – inte bara för att sätta plåster på såren utan för att prata med, säger Lena Nyberg.

Du säger att vuxenvärlden blundar för ungas problem – varför?

– Det är en så komplex och svår fråga att barn mår sämre. I grund och botten beror det på hur vi vuxna hanterar barnen i samhället, vilken attityd vi har till dem.

Tips till läraren

Så ska skolan agera

Tidigare artiklar i serien

Kerstin Nilsson, Cecilia Gustavsson