”Det är värre än häxprocesserna”

Häftig kritik mot svenska terrorist- lagstiftningen

NYHETER

De fyra terrormisstänkta begärdes häktade.

Men vilka de är – och vad de anklagas för – hölls till en början hemligt.

– Det här är värre än häxprocesser. Då var anklagelserna alltid mycket konkreta, säger journalisten och författaren Jan Guillou.

Den svenska terroristlagstiftningen har tidigare kritiserats häftigt. Nu väcks frågan igen sedan de fyra terroristmisstänkta männen – som greps vid flera tillslag i måndags – på torsdagen begärdes häktade.

I de officiella dokumenten var männens identiteter hemliga.

I rättssalen var de inte närvarande under den öppna delen.

Hemliga anklagelser

Och vad de anklagas för hölls hemligt – det enda som sägs är att de misstänks för ”terroristbrott alternativt förberedelse därtill alternativt stämpling därtill”.

En av kritikerna till lagstiftningen är Aftonbladets kolumnist Jan Guillou. Han menar att de fyra männen riskerar att dömas på lösa eller inga grunder alls.

– Bevisen kan hållas hemliga och då kan man inte försvar sig, säger han.

– Det är bara oskyldiga som utsätts för detta.

Han pekar på att alla gärningar som en terrorist kan tänkas begå redan är straffbelagda.

– En terrorist kan inte begå ett särskilt fiffigt brott som ingen kommit på, säger Jan Guillou.

”Allt redan straffbart”

– Kidnappning, bombsprängning, olaga vapeninnehav och annat är ju redan straffbart. Har man olagliga vapen gör polisen en razzia och man döms en för olaga vapeninnehav.

I stället anser Jan Guillou att lagstiftningen blivit ett sätt att döma oskyldiga. Han menar att anklagelserna annars varit redovisade.

– Det finns två kriterier för att dessa lagar ska användas. Den misstänkte ska vara arab och oskyldig, säger han.

Som Publicistklubbens förre ordförande ser han också ett stort problem i att medierna inte kan granska förloppet.

– Medierna kan inte prestera nyhetsjournalistik, utan det är åsiktsjournalisterna som får protestera. Och det har märkligt nog ingen gjort hittills, säger Jan Guillou.

”Agerar med hänsyn”

Domstolen menar dock att man agerar med hänsyn för de misstänkta. Deras identitet hålls hemlig eftersom de misstänks för ett grovt brott.

Är inte det rimligt?

– Men nu är också anklagelserna hemliga och då spricker det resonemanget. Det är inte hänsynsfullt, utan fruktansvärt hänsynslöst.

– Hemliga anklagelser är på nivån att inte ens Kafka skulle kunnat hitta på det.

Även juridikprofessor Dennis Töllborg ser ett problem i att åklagaren inte berättar vad männen misstänks för. Han menar dock att det kan finnas ett skäl.

”Bra att man mörkar identitet”

– Det kan vara så att man inte vill att motståndarsidan ska få redan på vad man vet. Men då bör man förklara att det är så, säger Dennis Töllborg.

I övrigt har han inget mot rättens agerande.

– Det låter rimligt. Det är bra att man mörkar deras identitet. Man kan ha fel och då ska man minska skadan, säger han.

– Är de oskyldiga ska staten betala skadestånd. Och den skadans storlek är beroende av hur mycket de smutskastas.

Läs också:

Mattias Lundell