Nu kommer hjälpen till katastrofens offer

Nordkorea begär om hjälp utifrån

Gränsövergången Här på bron över floden vid gränsen mot Kina går både bil- och tågtrafiken mellan de två länderna.
Foto: ap
Gränsövergången Här på bron över floden vid gränsen mot Kina går både bil- och tågtrafiken mellan de två länderna.
NYHETER

Först två dygn efter tågkatastrofen anländer de internationella hjälporganisationerna till olycksplatsen.

I gruppen som i morgon anländer ingår bland annat en svensk.

– De flesta ur vårt team reser ut härifrån Pyongyang, säger Björn Jonsson vid Röda Korset.

Sydkoreansk tv berättade om olyckan i Nordkorea och kablade samtidigt ut gamla arkivbilder från det stängda landet.
Foto: ap
Sydkoreansk tv berättade om olyckan i Nordkorea och kablade samtidigt ut gamla arkivbilder från det stängda landet.

Våldsamma explosioner ödelade stora delar av nordkoreanska Ryongchon när de två tågen kolliderade. I de första rapporterna från regeringskällor i grannlandet Sydkorea hette det att 3 000 dödades eller skadades.

Först ett drygt dygn efter olyckan bekräftade den nordkoreanska regimen – som sällan ber om hjälp eller rapporterar olyckor – i förmiddags händelsen. I meddelanden till en irländsk hjälporganisation heter det att minst 150 människor – bland dem flera skolbarn – dödats. Och i tidigare meddelanden till Röda Korset sägs att minst 54 människor dödades och 1 249 skadades. Tusentals blev dessutom hemlösa när 1 850 hus totalförstördes och 6 350 skadades.

Ber omvärlden om hjälp

När den nordkoreanska regimen nu ber omvärlden om hjälp ser många det som ett tecken på att en mycket omfattande katastrof ägt rum.

– Jag tror att man febrilt har försökt att lösa detta själva sedan olyckan, säger Patrik Vinberg, programkoordinator för Sydost- och Östasien vid svenska Röda Korset.

Han ser två möjliga förklaringar till att regimen nu ber om hjälp – antingen klarar man inte omfattningen eller så vill man tona ned överdrivna rapporter.

Inbjuder internationella organisationer

Svaret på den frågan dröjer. Först i morgon inleds arbetet som ska ge omvärlden ett svar på vad som hänt.

– Myndigheterna och nordkoreanska Röda korset har inbjudit alla internationella organisationer för att göra en gemensam behovsbedömning, säger Björn Jansson till aftonbladet.se på telefon från Pyongyang.

Han kommer själv inte att resa med till området, men en annan av de fyra svenskarna i den nordkoreanska huvudstaden kommer att delta. En tredje kollega är dessutom på resa ute på landsbygden,

– Jag tror inte vi fått kontakt med honom i dag. Det är lite svårt med telekommunikationerna när man är utanför huvudstaden, säger Björn Jansson.

– Men han passerade inte det området när det hände.

Reser dit regelbunet

Patrik Vinberg var i Nordkorea i mars och besöker landet årligen för att se över hjälpbehovet. Han menar att landet inte hade kunnat lösa detta utan internationell hjälp.

Han berättar att Nordkorea har ett utbrett hälsosystem med många kliniker från bynivå upp till länslasarett. Och beskriver personalsituationen som ganska bra och utbildningsnivån som någorlunda.

– Men de saknar alla moderniteter. Det handlar om en sjukvård som är på en nivå för 20 till 30 år sedan. Och man saknar mediciner, utrustning och liknande, säger Patrik Vinberg.

– Nordkorea lider brist på allt.

Strömmen kommmer sporadiskt

Ett stort problem är den otillräckliga energiförsörjningen. När strömmen försvinner saknar sjukhusen generatorer och operationer genomförs ofta i ljuset från stearinljus eller ficklampor.

– Man har dropp och bandage och annat. Men handlar det om 3 000 allvarligt skadade så klarar man det inte.

Patrik Vinberg menar att det kan bli aktuellt att skicka in fältsjukhus, men hoppas samtidigt att regimen är beredd att ta till mer drastiska åtgärder om det behövs.

– Det snabbaste vore att öppna gränsen till Kina och evakuera människor. Och den kinesiska grannprovinsen har erbjudit att göra detta, säger han.

Läs också:

Mattias Lundell