Ny socialdemokratisk president i Österrike

Talmannen Heinz Fischer fick 54,4 procent av rösterna

Heinz Fischer, här med hustru Magit, blir den förste socialdemokratiske presidenten i Österrike på 18 år.
Heinz Fischer, här med hustru Magit, blir den förste socialdemokratiske presidenten i Österrike på 18 år.
NYHETER

Wien

Österrikarna sade på söndagen nej till den presidentkandidat som stöddes av högerpopulisten Jörg Haider. I stället valde de den förste socialdemokratiske presidenten på 18 år.

Heinz Fischer heter den man som de närmaste sex åren ska vara Österrikes statschef. Den socialdemokratiske parlamentsledamoten och talmannen, i österrikisk press beskriven som en "grå mus", besegrade utrikesminister Benita Ferrero-Waldner.

Slutresultatet blev 52,41 procent för Fischer mot 47,59 för Ferrero-Waldner. Valdeltagandet var 70,76 procent, en nedgång från förra presidentvalets 74,40 procent.

Stöddes av Haider

Ferrero-Waldner var det konservativa regerande Folkpartiets kandidat och stöddes av den beryktade högerpopulisten Jörg Haider, vars Frihetsparti sitter med i regeringen.

När segern stod klar lovade den 62-årige nye statschefen att arbeta för hela landets bästa och för alla österrikare.

Men mycket att säga till om får han inte. Den österrikiske presidenten har mest representativa funktioner.

Ferrero-Waldner anses ha förlorat på att väljarna förknippar henne med den politik som lett till sociala neddragningar och impopulära ändringar i pensionssystemet. Dessutom låg det henne i fatet att hon inte ansågs fästa så stor vikt vid Österrikes omhuldade neutralitet.

Fortsätter som utrikesminister

Förlusten får ingen större inverkan på hennes tillvaro. Hon meddelade genast att hon fortsätter som utrikesminister.

Fischer tillträder presidentposten den 8 juli, när den konservative Thomas Klestil avgår efter maximalt tillåtna två sexårsmandat.

Formellt har presidenten rätt att utse förbundskansler och att avskeda en regering han ogillar. Men ingen österrikisk president har någonsin utnyttjat den möjligheten.

De flesta bedömare tror inte att presidentvalet får någon större inverkan på parlamentsvalet 2006 eller på den nuvarande maktbalansen i parlamentet.

TT-Reuters