Snabblunch kan ge hjärtinfarkt

Svensk måltidsstress ökar risken för hjärt-kärlsjukdom

NYHETER

Göteborg

När svensken slänger i sig lunchen sitter fransmannen och njuter av måltiden.

Forskare på Sahlgrenska akademin har efter en jämförande studie av matvanorna i Sverige och Frankrike kommit fram till att det svenska sättet att äta utgör en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.

Den snabba svenska lunchen medför en kraftig blodsockerstegring, insulinfrisättning och utsöndring av stresshormoner, vilket påverkar ämnesomsättningen kraftigt.

- När man som fransmännen låter maten sjunka ned kommer blodsockret och insulinet i balans, säger professor Lena Hulthén till TT.

I studien ingår 1 000 fransmän och 1 000 svenskar.

Snabblunchen påverkar också andra hormoner i kroppen och sammantaget ser Lena Hulthén och hennes forskarkolleger detta som en påfrestning som innebär ökad risk för hjärtinfarkt.

Att människor äter sin lunch på några minuter vid en korvkiosk är inte ovanligt i Sverige.

Företagskultur

Lunchrasterna är också ofta snålt tilltagna på svenska företag.

- På många arbetsplatser har man bara en halvtimme på sig att förflytta sig till matsalen, äta och återvända till jobbet, säger Lena Hulthén, som är professor i klinisk nutrition på institutionen för invärtesmedicin.

De franska matvanorna är helt annorlunda. På franska arbetsplatser är lunchtiden väl tilltagen.

- Fransmännen tar sig tid och sitter gärna och samtalar runt bordet samtidig som man låter maten sjunka ned.

Affärerna stänger ofta en och en halv timme för lunch.

- Passerar man en fransk by vid lunchdags så är det fullt på restaurangerna och nästan inga bilar på vägarna.

I snitt lägger fransmännen ned dubbelt så lång tid på lunchätandet som svenskarna.

Sjukdomsrisk

- Lunchen är inte prioriterad i Sverige, säger Lena Hulthén.

För fullständiga bevis om betydelsen av måltidernas längd som riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom krävs mångårig forskning, men Lena Hulthén är övertygad om att det finns ett samband efter den provtagning av blodsocker, insulin och stresshormoner som skett på deltagarna i samband med måltider.

Den lägre hjärtinfarktfrekvensen i Frankrike brukar tillskrivas den så kallade medelhavskosten, men Lena Hulthén påpekar att medelhavskosten med mycket olivolja, frukt och grönsaker är vanligast i södra Frankrike, medan folk i norr äter mer mättat fett i form av ost och mjölk än många svenskar.

Ändå drabbas de mindre av hjärt-kärlsjukdomar.

Benny Öinert/TT