”Jag tar en yxa och gör det själv”

Barnflickan i dagens förhör om vad pastorn sagt

NYHETER

Barnflickan fick knappt en blund inför sin dag i rätten.

Trött, nervös och pressad lyckades hon dock i timmar berätta:

Om hur hon och pastorn blev ett par.

Om hur hon och pastorn hade sex.

Om åren instängd i pastorsvillan.

Om hur hon blev pastorns slav och tjänarinna.

Om hur hon förvandlades till mördare.

Om hammarattacken.

Om de anonyma sms:en.

Om mordplanerna

Om ordern att döda Daniel Linde.

Knutbyrättegångens andra dag blev en prövning för den 27-åriga barnflickan. Klädd i en grå kjol och med en vit skjorta stickande ut under en svart tröja leddes barnflickan in i salen.

Hon sjönk ned i stolen och undvek den 32-årige pastorns blick när han klev in genom dörren. Utan sömnmedel hade hon inte lyckats somna förrän på morgonen.

– Hon fick inte den medicin hon blivit lovad, säger advokat Christer Söderberg.

Barnflickan hade också ett krav – att pastorn inte skulle närvara. Och åklagare Elin Blank höll med om att pastorn försökt påverka barnflickan redan under rättegångens första dag.

– Med ett oavlåtligt stirrande under förhandlingarnas inledning under i alla fall 20 minuter, sa hon.

Pastorns advokat Ola Nordström säger:

– Det är inget jag har sett. Ett lite elakt utspel från åklagarens sida. Han tyckte det var orättfärdigt.

Men rätten gick på barnflickans och åklagarnas linje. Och barnflickan andades ut, samlade sig och började med klar och tydlig röst att berätta:

Om hur hon och pastorn blev ett par.

Barnflickan säger att pastorn under våren 2001 förklarade att de hörde ihop.

Allt började vid en påskmiddag, då de träffades i sina roller som förebedjare för kvinnan kallad Kristi brud. Trots att de båda var gifta blev de snart ett par och älskande.

– Han sa att det var en himmelsk kärlek mellan rena syskon. Det var en annan kärlek. Om jag skulle visa kärlek till honom på ett mer intimt sätt så var det inte otrohet mot AA (maken) utan en högre kärlek. Något högre, en annan kärlek, säger hon.

Om hur hon och pastorn hade sex – som lydnadshandling.

För rätten berättade barnflickan att pastorn var ”intensiv i sin kärlek”. Det dröjde inte heller innan de för första gången hade sex.

– Efter ett tag, ja, vi skulle ingå ett förbund. Det kan låta konstigt. Det skulle vara en lydnadshandling inför Gud. Vi skulle alltså genomföra ett samlag.

Samma sommar trodde pastorn och barnflickan att de inte skulle ses så ofta. Men då hände något.

– Den 10 juni 2001 sitter han och jag i bilen. Och helt plötsligt blev han otroligt sjuk. Skakar och... och jag kör in honom till akuten.

– Han säger då att han ser det här som en början till strid med djävulen, i bön.

Om åren instängd i pastorsvillan.

Pastorns andra hustru Alexandra fick snart besked. Hon tvingades lämna parets gemensamma säng och barnflickan flyttade in.

Hon säger att hon skulle hjälpa pastorn i hans kamp mot och att hon blev kvar i rummet – instängd i sex månader.

– Han säger att jag behövs vid hans sida dygnet runt, sa barnflickan i rätten.

– De här striderna pågick mest om nätterna, vilket innebär att jag fick sitta och vaka vid hans sida. Och varje natt vanns Guds seger med ett samlag.

Om hur hon blev pastorns slav och tjänarinna.

Barnflickan säger att hon inte blev fri när halvåret var över. När församlingens ledning fick vetskap om deras relation krävde de visserligen ett slut. Men barnflickan skulle bo kvar – som fresterska.

Barnflickan säger att hon aldrig förstod det. I stället märkte hon hur pastorns beteende förändrades.

– Jag öppnade mitt slutna rum för honom. Jag hade förtroende, sa barnflickan i dag och började gråta.

Kärleken försvann, men den sexuella relationen bestod bakom församlingens rygg. I dag beskriver hon det som en två år lång förnedring – som tog slut först när hon kördes från Knutby.

Under det sista året – 2003 – säger hon att hon saknade all mänsklig kontakt så när som på pastorn och hans andra hustru Alexandra.

– Jag fick hela tiden höra att jag är vidrig. Och jag trodde han behövde trycka ned mig för att jag inte skulle vara så högmodig.

– Han sa: Du är så vidrig, högmodig, bitch, falsk, ointelligent, blond, fresterska.

Hon berättar att hon var med pastorn på nätterna och att de hade en sexuell relation.

– På dagarna var jag pastorns slav. Under hela den här tiden under 2003 var jag instängd på dagarna.

Och när Elin Blank i rätten frågade var, blev svaret:

– Mest i sovrummet. Eftersom så fort jag träffade någon och sa något sa pastorn ”du är så oförbätterlig att om du träffar någon så smittar du dom”. Så jag fick inte träffa någon.

I stället beskriver hon sig som pastorns tjärnarinna.

Om hur hon förvandlades till mördare.

Barnflickan säger att de anonyma sms:en fick henne att tro att det var Guds vilja att hon skulle mörda. Hennes första tanke var att putta pastorsfrun Alexandra nedför ett litet berg bakom familjens villa.

För rätten berättade hon att hon trodde att det skulle räcka, eftersom Gud skulle ta hand om resten och ”ta hem Alexandra”.

– Jag sa det till pastorn och då skrattade han och så "men det dör man ju inte av. Ett slag mot huvudet, det dör man av.

Dagar senare var attacken planerad och redan på dagen började hon förbereda sig. Plågad, ledsen och rädd åkte hon till Uppsala.

– Jag köpte ett mobilskal till Alexandra som jag vet att hon hade pratat om och jag köpte lite andra grejor.

Om hammarattacken.

På kvällen säger barnflickan att hon eller pastorn hade beslutat att Alexandra skulle få en drink så att hon skulle sova bättre. När hon gått och lagt sig sa pastorn att han skulle åka och tanka. Enligt barnflickan för att han ska få ett kvitto som alibi.

– Halv ett ungefär tar pastorn på sig jackan. Och jag känner att jag mår jättedåligt, och gör det här bara för att jag tror att det är rätt...

Barnflickan säger att hon kände sig fruktansvärt övergiven nät han åkte. Hon visste att det var dags – men hoppades in i det sista.

– Jag trodde att det skulle komma ett nytt anonymt sms där det stod "du har visat dig villig, det räcker" eller något sådant.

Hon tittade ofta på telefonen. Men kände att hon inte kunde svika pastorn längre.

Hon gick in i sitt gamla rum, där Alexandra sov. Men pastorsfrun vaknade direkt.

– Och jag kände "ska jag gå in 4-5 gånger, jag misslyckas ju med allt". Det var timmar av dödsångest, och pastorn väntade ute i sin bil på att jag skulle skicka ett sms om att allt var klart, säger hon.

Vid tretiden lyckades hon ta sig in. Men det första slaget fick bara Alexandra att säga: Aj.

I rätten kämpade barnflickan med tårarna och gråtande berättade hon:

– Alexandra flyger upp och säger (barnflickans namn) "Vad gör du!?".

– Och jag tänker "Gud, ta hem Alexandra nu", och jag misslyckades, och hon är blodig och jag. Hon tar hammaren och hon tror att jag gjort pastorn illa och frågar och jag säger "jag har inte gjort pastorn illa".

Sedan kördes hon ut ur Knutby.

Om de anonyma sms:en.

Pastorn och Alexandra åkte till Hongkong direkt efter attacken. Barnflickan säger att hon där tvingades tillfredsställa pastorn på håll – med erotiska berättelser skrivna via sms.

Varje dag skickade hon över 30 sms till pastorn.

– Vår sexuella relation var inte ömsesidig. Jag var till för honom. Under Hongkong skriver han att han ville att jag skulle skriva vad jag skulle vilja göra för honom om jag var där.

– Det blev mer som erotiska noveller som jag skrev. Det blev en novell varje kväll. Ungefär 35 sms. Det var fruktansvärt jobbigt under denna tid... Jag visste ju att han inte ville ha mig. Jag kunde bara börja gråta för att jag kände mig så billig...

– Även om jag var så trött så sa jag aldrig nej till honom. Om han ville ha en till novell skickade jag den, även om det var mitt i natten.

Novellskrivandet upphörde inte sedan pastorsparet kommit hem till Sverige. Dock ökades de andra sms:en – de med dödsorder.

Barnflickan säger att hon hade fått tid för mordet till den 25 november – då Alexandra och pastorn firade bröllopsdag.

– Jag blev mer och mer ångestfylld. Jag vet att jag har till den 25:e på mig. Jag klarade inte av att stå på benen. dagarna innan den 25:e kunde jag inte gå upp ur sängen. Pappa försökte dra upp mig.

– Pastorn sa att datumet inte var så viktigt, att jag inte skulle överfokusera på just det datumet. Jag tänkte: Hur kan han veta det?

Barnflickan säger att de också samtalade öppet.

– Jag frågar honom om jag skulle hamna i fängelse. Han säger att det är värt det, även om jag får 20 år i fängelse, vilket inte jag tyckte lät så kul. Efteråt kan du komma tillbaka till församlingen, sa han. Han sa att jag skulle förbereda mig för fängelse och att det var värt det. Precis efteråt fick jag ett anonymt sms: "vad du än gör så är det värt det".

Om och om igen misslyckades barnflickan. Och hon var inte heller redo i december.

Om mordplanerna

Barnflickan säger att hon i de anonyma sms:en ombads hitta en egen plan. Men tiden gick – och de idéer hon la fram förkastades av pastorn.

– Jag visste inte hur det skulle gå till. Alexandra ville ju inte se mig mer. Det låter hemskt, men jag var tvungen att tänka så här... Att hälla ut lite bensin i sovrummet och tända på... Jag ville verkligen inte låta henne plågas så.

– Jag nämnde detta för pastorn, men han sa att det inte var säkert och att det skulle medföra rökskador i huset...

I stället fick barnflickan – mitt i en mening – höra att hon skulle sälja sina fonder och köpa ett vapen. Och den kommande månaden blev det hennes ”heltidsjobb” att hitta en revolver.

Men det går inget vidare. Hon blir lurad på sina pengar – och står utan vapen när nästa dödsdatum passeras.

I det läget säger hon att pastorn misströstade.

– På natten ringde jag pastorn. Vi pratade och jag var så fruktansvärt ledsen att jag misslyckats igen.

– Han var så desperat. Han sa jag klarar inte det här, jag klarar inte det här. Och sa: Jag tar en yxa och utför detta själv. Och jag kände – gör inte det du har inte med detta att göra.

När beslutet var fattat kom nästa vändning – och en ny dödsorder.

Om ordern att döda Daniel Linde.

Barnflickan säger att samtalet handlade om hur pastorn skulle leva efter att Alexandra ”kallats hem”.’

– Han svarar att det finns många som vill ha mig men bara en som jag vill ha, nämligen ... Och så tystnar han. Jag hinner tänka att det kanske är jag, men jag visste ju... Då säger han att det är grannfrun, men hon är gift.

– Han berättar att han har drömt en dröm med två gravstenar. På den ena står det Alexandra, säger han. Jag blev livrädd att han skulle säga att det stod mitt namn på den andra. Men så säger han att det står Daniel Linde på den andra. Jag sa att jag trodde att han skulle säga mitt liv, men han förstår inte varför.

– Pastorn säger att Daniels tid är förbi, att han fullföljt sitt uppdrag. Jag blev jätteledsen. Jag ville ju inte att Alexandra skulle dö heller, men det visste jag ju redan. Jag tycker väldigt mycket om Daniel, men jag visade inget för pastorn.

På kvällen efter samtalet kom nästa anonyma sms:

"Det första är ett måste, det andra är av kärlek. Din osjälviska hjälp kommer ge dig fördel inför honom, Du kan".

Läs också:

Mattias Lundell, Caroline Olsson, Anna-Maria Carnhede