- Jag väljer Morrissey framför grillen

NYHETER

Jag har snart bara tre år kvar till The Big Four O och borde ha tröttnat på stökiga festivaler för länge sedan.

Men i själva verket är det precis tvärtom:

Det ska bli roligare än någonsin att vara med på kalasen i Hultsfred, Skellefteå, Östersund, Arvika och Borlänge.

Det beror förmodligen på att det är något fel på mig.

Vid min ålder ska man tycka att det är mycket skönare att sitta vid en utegrill och se en seg flintastek förvandlas till skosula.

Men fuck that.

Jag må se patetisk ut i ögonen på braksvennarna, men jag kommer allltid att föredra Morrissey på Hawaii-scenen i Hultsfred framför glåmiga sittningar med grannar och släkt i nån ful trädgård.

För i år kan man ju få se sånt:

Morrissey!

Sanningen är väl i och för sig att jag gett mig ut och betat av festivalerna om samtliga så headlinats av Joddla Med Siv.

För en sån som jag är de för roliga för att kunna motstå, oavsett musikaliskt program.

Det är nåt där i myllret, i det lössläppta och förväntansfulla, som aldrig upphör att gripa tag i mig.

Men i år blir det extra magiskt eftersom så många arrangörer bemödat sig om att smälla samman så ambitiösa program.

Hultsfredsfestivalen ser i alla fall på papperet ut att bli den bästa på över tio år.

De har en uppsättning stora, exklusiva head line-namn - som Morrissey, Mary J Blige, PJ Harvey och det återförenade Pixies.

De har också, som förr, alla de nya, spännande namn konnässörerna vill se.

Och de har några helt originella, självständiga bokningar.

Kris Kristoferson till exempel.

Även i Sölvesborg (där ju självaste Europe gör comeback!), i Arvika och i Emmaboda spänner de musklerna.

För att nu inte tala om de renodlade stadsfesterna. De har aldrig sett mer aptitliga ut.

På Storsjöyran framträder Pet Shop Boys, The Darkness och fantastiska Dixie Humming birds, på Skellefteåfestivalen får vi träffa Iggy & The Stooges, i Borlänge - på den alltmer ambitiösa Peace & Love - möter Motörhead upp och Sundsvalls gatufest goes internationell med Pink.

Som om det inte vore nog har vi den ambulerande Kalas-festivalen, med Marit Bergman, Di Leva, Infinite Mass och Backyard Babies i sättningen.

Nej, det är fan inte mig det är något fel på.

Det är de som sitter kvar vid utegrillen som har problem.

De fattar ingenting.

Per Bjurman