Årets bästa sajt. Årets nyhetssajt. Årets Dagstidning digitalt.
Startsidan / Nyheter

Ett liv bakom lås och bom

Kall och rå nazist eller lekfull och lojal vän? Bilden av Tony Olsson har två sidor

Britt-Inger Brodin blir tyst för en stund.

– Jag älskar min son, men jag hatar det han gör.

Det här är historien om Tony Olsson.

Den lekfulla brodern och lojala vännen – den brutala brottslingen och aktiva högerextremisten.

De hade beställt pistolattrappen ur Hobbex-katalogen.

Det är skymning den 28 augusti 1989 och en späd 17-årig pojke och hans äldre vän går in på Statoil-macken vid Österplan i Örebro.

Butiksbiträdet blickar nervöst mot leksakspistolen och tvingas överlämna 3 000 kronor i kontanter.

En livslång brottskarriär har bara börjat.

Tony Olssons något äldre barndomskamrat från mackrånet, i dag i fängelse för rån, har pekats ut som mannen som en gång förde in honom på brottets bana.

– Det kanske var så. Men vi var ju så unga och peppade ju varandra liksom, säger han.

Lättmanipulerad

I personutredningar har Tony Olsson gång på gång beskrivits som lättledd, jag-svag och lättmanipulerad.

– Jag kan aldrig säga nej till min kamrat när han stjäl bilar, vare sig nu eller tidigare, har Tony Olsson berättat i rättegångssalen.

Olsson var bara 11 år gammal när han stal sin första bil tillsammans med barndomskamraten. Brottsduon, som specialiserade sig på bilar av märket Saab, hade träffats kort därinnan.

– Tony har alltid varit den som ställt upp till 100 procent. Om man behövde 100 spänn så fixade han det. Han svälter hellre ihjäl själv, säger barndomskamraten.

Tony Olsson föddes en vinterdag 1972 i Flemingsberg söder om Stockholm.

Flyttkarusell

Han var bara några månader gammal när hans föräldrar skilde sig och barndomen blev kaotisk med en ständigt rullande flyttkarusell och skolbyten.

Mamma Britt-Inger träffade en ny make och familjen slog sig ner på en gård i Örebrotrakten med hunduppfödning och hästar.

Men bit för bit rasade tillvaron samman.

I takt med bilstölder och småbrottslighet blev Tony mobbad i skolan och började skolka från lektionerna. Den tysta och lite försynta pojken förvandlade sig till klassens pajas.

– Det var hans sätt att skydda sig. Han försökte undkomma mobbningen genom att bli den roliga killen och spela pajas, säger mamma Britt-Inger Brodin.

Han hoppade av skolan i åttonde klass med 1,8 i medelbetyg och började praktisera på SJ.

Dampbarn

– Han var vad som i dag skulle klassas som ett dampbarn. Han kunde bara koncentrera sig så länge han själv var intresserad. Han hade svårt för svenska i skolan och hade svårt att uttrycka sig, säger Britt-Inger Brodin.

Hon såg sin son sjunka allt djupare in i kriminaliteten.

– Det kom smygande. Det var stulna bilar och en massa annat. Vad gör man liksom?

Folkhögskola

– Jag kunde ju inte gärna låsa fast ungen.

Hon minns känslan när polisen första gången kom hem och ringde på dörren.

– De letade efter stulna bandspelare, två civilare ringde på dörren. Bilden började klarna. Men han lovade att aldrig göra om det.

Olsson fick ett fast jobb som styckare på slakteriföretaget Farmek men när det börjades viskas om hans kriminalitet flydde han fältet och började studera på folkhögskola.

Ny politisk uppfattning

Studierna avbröts snabbt. I januari 1991 dömdes en 18-årig Tony Olsson för första gången till fängelse för bilstölder och mackrån tillsammans med barndomskamraten.

Där träffade han en man med nära anknytning till högerextremistiska organisationen VAM.

– Han ändrade helt min politiska uppfattning, har Olsson berättat i en högerextrem tidning.

– Jag började intressera mig mer för politisk bildning samt fysisk träning och kom efterhand underfund med vad nationalsocialismen stod för och anammade denna som min livsideologi.

I samma intervju säger han:

– Adolf Hitler är naturligtvis min största förebild, jag hämtar mycket från honom när jag debatterar och argumenterar.

Tony Olsson värvades till den nazistiska organisationen Riksfronten och blev efterhand ledare för dess lokalavdelning i Örebro.

Mamman hade sett tendenserna tidigare.

– Han var väl 18–19 år när han började prata om olika raser på människor, precis som med raser på hundar. Sedan förbjöd vi honom att yttra ett enda ord om det där hemma.

Brodern chockades

För brodern Björn Olsson kom uppgifterna om Tonys kriminalitet som en chock.

– Min mor och far ville inte prata om det när jag var liten. Det var nog när jag gick i femman som jag fick reda på allting om min bror. Först trodde jag inte på det, det var overkligt. Det är ju ens bror, liksom. Det bästa som finns.

När Björn nyligen pratade med Tony var det motocross som var samtalsämnet.

– Han har ju kört crosscykel och jag funderar på att köpa en. Du vet, för mig är han brorsan som jag spelat fotboll med, han som tog hand om oss. Som vi hade kul ihop med och spelade tv-spel med och kollade på tv. Jag kommer nog aldrig riktigt kunna ta in den där andra sidan.

Sprängde bil i luften

Ett ständigt liv bakom galler inleddes när han sprängde en bil i luften 1993 och hotade en utländsk pizzeriaägare. Domen blev ett år och sex månader i fängelse för stöld, rån och stämpling till mord mot en småbarnsmamma.

Tiden gick men för Tony Olsson blev fängelset alltid sista hållplatsen.

– Vi har hörts av en del på telefon när han suttit inne. Vi såg hans pjäs och efteråt bjöd han på restaurang.

– Sedan kom Malexander och vi hörde inte av Tony på länge, länge, säger Britt-Inger Brodin.

I juni 1999 stod Tony Olsson och höll vakt utanför banklokalen när Andreas Axelsson och Jackie Ark-löv rånade Östgöta Enskilda Bank i Kisa.

Nackskott och pannskott

Resten är en dyster historia. Det mördande nackskottet mot polismannen Olle Borén, pannskottet på hans kollega Robert Karlström, flykten till Costa Rica. Själv har han berättat i Aftonbladet om Malexander:

– Vi rånade en bank. Det var ett ideologiskt brott. Det som hände sen ingick inte i någon planering. Det spårade ur totalt för oss allihop.

– Jag vill understryka att Jackie Arklöv tagit på sig morden. Och jag vill inte säga att jag tappade kontrollen över en annan männi-ska. Jag tror inte att det var nån som styrde nån där. Det är så jag ser det. Det var en kaosartad situation där i Malexander.

Hans barndomskamrat och medbrottsling säger:

– Tony är en god människa även om han har hängt med på mycket tokiga saker, liksom jag. Han är snäll och lojal.

”Skönt att han sitter inne”

– Vi har ungefär samma bakgrund, men jag har inte haft oturen att hamna i skottdrama, säger hans barndomskamrat och medbrottsling.

Mamman får en hård röst när hon pratar om sonens framtid.

– Jag sa till honom en gång att det är skönt att han sitter inne. Han blev ledsen och sa att de orden gjorde ont. Men jag kan inte gå med skygglappar och tro att allt blir bra. Det låter otäckt, men det är så det fungerar.

”Det finns inget hopp”

Den 28 juli 2004 jagas Olsson återigen av polis över hela Sverige efter att ha rymt från sitt livstidsstraff på Hall-anstalten.

Lite senare grips han på en höloge i bara kalsongerna, utmattad och rädd.

Mamman stannar upp i orden.

– För en småbrottsling kanske det finns hopp, men inte för Tony.

Claes Petersson
SENASTE NYTT

Nyheter

Visa fler