Han vill tvinga ryssarna att betala - i blod

Martin Adler om sitt möte med terroristen Basajev

1 av 2 | Foto: MARTIN ADLER
TALADE OM FOLKMORD Sjamil Basajev slåss för Tjetjeniens självständighet. Aftonbladets Martin Adler träffade honom 1996 efter slaget om Groznyj. Redan då talade han om folkmord på ryssarna. De skulle få betala för vad de gjort det tjejtenska folket.
NYHETER

Aftonbladets medarbetare Martin Adler har som ende svenska journalist träffat terroristen Sjamil Basajev, mannen som sägs ligga bakom gisslandramat i Beslan, Nordossetien.

Här berättar han om sitt möte med "Rysslands Usama bin Ladin".

Han bar en nypressad militäruniform, matchande officerskeps och en liten namnskylt med sitt förnamn Sjamil fastsatt på jackan.

Skägget var nyklippt och under kepsen kunde jag se att hans huvud var rakat.

Trots sitt tuffa yttre var Basajev inte den hetsiga machotyp som man skulle kunna tänka sig, utan en lågmäld man som framstod som nästan lite blyg och som talade med tyst rätt så ljus röst.

Det var december 1996. Kriget var över för den här gången, men Tjetjeniens huvudstad Groznyj hade jämnats med marken. Tiotusentals hade dött, ingen hade arbete och alla var beväpnade.

Sjamil Basajev hade lett dödsstöten mot de "ryska ockupanterna" några månader tidigare. Nu var han en av kandidaterna i presidentvalet - det första sedan kriget.

Han drev sin kampanj från ett prydligt rött tegelhus i Groznyjs utkanter.

Det var där jag träffade honom.

Jag fick vänta en halvtimme innan jag, på nåder, visades in i ett luftigt kontor där jag fick sätta mig i en pösig soffa. På väggen hängde en grön flagga med ett varghuvud på - symbolen för det tjetjenska motståndet.

Efter ett par minuter kom Basajev in. Han rörde sig ledigt och slog sig ned i den andra soffan och tittade bara som hastigast i vår riktning.

Redan då var han en ökänd gisslantagare och efterlyst i Ryssland. Året innan hade elva medlemmar av Basajevs familj dödats av ryska soldater. Kort därefter hade han lett en grupp tjetjener in i den sydryska staden Budjonovosk och det lokala sjukhuset där de tog över tusen personer som gisslan.

Likheterna med tragedin i Beslan i Nordossetien nio år senare och gisslandramat i Dubrovkateatern i Moskva för två år sedan - som båda bar Basajevs stämpel - är slående. Och även i Budjonovsk skulle gisslandramat sluta i ett blodbad med över hundra döda.

Sjamil Basajev gav ett mycket allvarligt intryck när han pratade, och jag märkte den respekt som alla i hans omgivning visade denne tystlåtne man.

Under intervjun svarade han sakligt på mina frågor. Svaren var för det mesta förutsägbara. Men när jag frågade honom vilket land han ville att Tjetjenien skulle mest efterlikna svarade han helt överraskande:

- Schweiz.

Om ryssarna sa han att de hade "druckit tjetjenernas blod" och nu måste kompensera det tjetjenska folket för allt de gjort. Inte bara under det tvååriga kriget som skördat tiotusentals offer utan även det som ryssarna gjort innan. Han talade om "folkmord" .

Man skulle vänta ett tag och sedan införa sharia, muslimsk lag, sa han.

- Nu är det många som använder sharia för politiska syften. Vi behöver få in specialister utifrån som kan hjälpa oss, sa han .

Sjamil Basajev gav oss ungefär femton minuter, sedan visade en av hans vakter oss dörren.

Det var artigt men bestämt. Intervjun var över.

Sjamil Basajev blev inte vald till president.

Priset på hans huvud: 76 miljoner

Tidigare:

Martin Adler