Rädda vattnet – ät potatis

16 000 liter vatten krävs för att producera 1 kilo nötkött

1 av 3 | Foto: AP
Dyrbara droppar.
NYHETER

Världens vattenresurser sinar.

Det största hotet är vår matproduktion.

Har du tänkt på hur mycket vatten som går åt för att producera maten du äter?

Ett kilo ris kostar 2 700 liter vatten att framställa. Ett kilo nötkött kostar 16 000 liter vatten. En liter öl kostar 400 liter vatten. (Se listan intill.)

Låter det konstigt? Grödorna vi odlar behöver vatten för att växa. Och både kor och grisar behöver mat - i form av växtfoder. Växterna omvandlar vatten och koldioxid till syre och energi genom fotosyntesen.

Siffrorna är beräknade på hur mycket vatten växterna kräver totalt, från frö till skörd. Ungefär hälften tas upp i växten och andra hälften fungerar som transportmedel av näringsämnen och kyler ner marken.

I snitt går det åt 3 000 liter vatten per person för att producera en daglig diet. Till hushållet går det bara åt omkring 100 liter per person och dygn.

- Det är en oerhörd skillnad, säger Jan Lundqvist, professor vid Tema Vatten, Linköpings universitet.

Den stora utmaningen

Men i FN:s larmrapporter om vattenbrist talas det mest om dricksvatten och sanitet.

- Det är lättare att förstå. Men dricksvatten är inget resursproblem. Den stora utmaningen i framtiden är att ta fram vatten till matproduktion. Där handlar det om stora volymer.

Jan Lundqvist är medförfattare till en regeringsbeställd rapport om världens vattensituation framtagen av Siwi, Stockholm international water institute. Temat är "more crop per drop".

- Vi måste producera mer mat med mindre vattenåtgång i framtiden, säger Jan Lundqvist.

Redan i dag är 15 procent av jordens befolkning undernärd. Och befolkningen växer med 70 miljoner nya människor varje år.

År 2025 behöver vi producera 50 procent mer mat än i dag, enligt FN:s prognos.

I dag går det åt ungefär 7 000 kubikkilometer vatten per år för matproduktion. Om inget görs behövs en halv gång så mycket vatten 2025 som i dag.

Effektivare hantering

Lösningen är att hushålla bättre med det dyrbara vattnet.

- Vi kan inte påverka klimatet eller växternas fotosyntes. Men vi kan hantera vattnet effektivare, säger Jan Lundqvist.

Egentligen tar förstås inte vattnet slut. Det bara omfördelas i det stora kretsloppet.

Problemet är att vattnet hamnar på fel ställen där det inte kan utnyttjas, till exempel som regn i de salta haven.

Största boven är konstbevattningen på de stora fälten i Kina, Indien, Indonesien och USA.

- Människan har gjort stora ingrepp i floder, sjöar och grundvattenmagasin för att ta vatten till matproduktion. Vi har omfördelat flödena ganska kraftigt geografiskt, säger Jan Lundqvist.

Ungefär två tredjedelar av världens matproduktion utnyttjar den naturliga nederbörden - regn. Men en tredjedel produceras med hjälp av konstbevattning.

Drabbas av torka

Den så kallade gröna revolutionen på 1960-talet förbättrade jordbruket markant med bland annat konstbevattning och växtförädlat utsäde, i synnerhet i utvecklingsländerna.

Avkastningen ökade och svält och fattigdom minskade.

Men nu syns baksidorna.

- Vattnet leds bort från floder och sjöar till fält och städer. Grundvattennivåerna har sjunkit dramatiskt i södra Asien, i Kina och i delar av USA. I Gula floden i Kina har den nedre delen torkat ut helt varje säsong de senaste 30 åren. Det blir en enorm vattenkris för dem som bor nedströms. Dessutom ökar problemen med dålig vattenkvalitet på grund av föroreningar.

Som vanligt drabbas redan fattiga länder hårdast.

- Vi måste tajma vattentillförseln bättre med växtsäsongen, säger Jan Lundqvist.

Andra vägar är att odla energi- och näringsrika grödor som kräver mindre vatten. Och att utnyttja markerna effektivare genom att låta boskapen beta på hagmark som ändå inte går att odla, och odla spannmål i stället för djurfoder på odlingsbara ytor.

Även vanliga regnmatade jordbruk måste utvecklas så att man bättre tar vara på den nederbörd som faller. Framtidens vatten- och matförsörjning börjar redan i dag, med vår medvetenhet.

Det går åt 10 kilo spannmål för att producera ett kilo kött. Maten räcker alltså till betydligt fler om man väljer att äta vegetabilierna direkt. Ändå ökar efterfrågan på kött och mejeriprodukter i världen.

- Det är konsumenterna som allt mer styr produktionen. För att få till stånd en förändring krävs allmän medvetenhet och motivation, bland annat att miljön får genomslag i prissättningen, säger Jan Lundqvist.

Dina val påverkar

Under september pågår utställningen "Manna" i Bergianska trädgården i Stockholm, just om mat och miljö.

- Det behövs mer information när man står vid butikshyllan och ska välja matvaror. Man måste förstå att valet påverkar folk på andra sidan jordklotet, säger marinekologen Fredrik Moberg som är en av arrangörerna.

Så mycket vatten går det åt för att producera vår mat

Utan vatten - inget liv

Detta händer med vattnet

Vilken mat är bäst för miljön?

Det går åt 16 000 liter vatten för att producera ett kilo nötkött. Samtidigt lider en miljard människor brist på vatten. Nästan lika många är undernärda. – I framtiden måste vi producera mer mat per droppe vatten, säger professor Jan Lundqvist.

Eva Barkeman