Historisk förändring av försvaret

”Vi har inte längre ett försvar av Sveriges territorium”

NYHETER

Höstens försvarsbeslut är unikt.

– Det leder i praktiken till att vi inte längre har ett försvar av Sveriges territorium, säger Thomas Roth som är förste intendent och forskare vid Armémuseum i Stockholm.

Kalla kriget är dött och begravet. Det svenska invasionsförsvaret är på väg att ersättas av ett insatsförsvar.

– Årets försvarsbeslut innebär, tillsammans med försvarsbesluten 1996 och 2000, en neddragning av försvaret som är större än 1925 års försvarsbeslut när det gäller personal, värnpliktiga, regementen och övningar, säger Lars Ericson som är huvudlärare i militärhistoria vid Försvarshögskolans krigsvetenskapliga institution i Stockholm.

Försvarsbeslutet 1925 har fram till nu setts som den största bantningen av försvaret någonsin.

Lättare flotta

Då, efter första världskrigets slut och efter att de tyska och ryska hoten mot Sverige försvagats, tyckte politikerna att tiden var mogen för en rejäl neddragning.

Kavalleriet till exempel, förintades nästan helt och infanteriet reducerade kraftigt.

Samtidigt innebar beslutet, precis som nu, en modernisering av försvaret.

– Vi fick ett flygvapen, början till pansarvapnet och en lättare flotta, säger Lars Ericson.

Några år senare ändrades hotbilden dramatiskt och en omfattande satsning på försvaret inleddes.

Ungefär vid andra världskrigets slut var upprustningen klar.

– Det går att dra vissa paralleller mellan årets och 1925 års försvarsbeslut. Den stora skillnaden är att försvarets uppgift då var att försvara Sveriges territorium, säger Thomas Roth.

– I dag är det internationella uppdrag som prioriteras.

Då fick Sverige ett flygvapen. Nu byts invasionsförsvaret ut mot ett insatsförsvar?

– Ja, även om flygvapnet hade stora problem under sina första år. Både den första och andra flygvapenchefen avsattes och den första flygstabschefen misstänktes för tagande av muta. Inom några år byttes hela flygvapenledningen ut på grund av inkompetens, säger Thomas Roth.

Sämre förankring

Höstens försvarsbeslut väntas bland annat leda till att det blir färre orter med militär verksamhet och allt färre värnpliktiga.

– Man kan se det som att vi lämnar ett gammalt samhälle. Klassiska garnisonsstäder försvinner, allt färre gör lumpen. Vi får utbildningsplattformar som kan flyttas runt både inom och utom Sverige. I takt med att försvaret syns allt mindre i samhället ökar också risken för att den folkliga förankringen minskar, säger Lars Ericson.

Kontraktsanställningar

Thomas Roth berättar att andra förändringar innebär en återgång till ett gammalt system, om än i modern tappning.

Det gäller till exempel överbefälhavaren Håkan Syréns tankar om ett system med kontraktsanställda soldater och tidsbegränsade anställningar av officerare.

– Tidigare, före 1960-talet, motsvarade antalet officerare behovet i krigsorganisationen. Hade man inte nått en viss grad vid en viss tidpunkt, gick man i pension. Ännu tidigare gällde att den som var volontär eller stamanställd underbefäl inte var kvar i försvaret längre än till 30-årsåldern, säger Thomas Roth.

Mikael Bergling/TT