Försvarsfrågan splittrar miljöpartiet

Per Gahrton lämnar partistyrelseuppdrag

NYHETER

Försvaret splittrar miljöpartiet.

På torsdagen lämnade Per Gahrton i protest uppdraget som försvarsansvarig i partistyrelsen.

Gahrton upprörs över att miljöpartiet ställt sig bakom regeringens försvarsproposition, som presenteras på fredagen.

– Det är en del av partiets själ att vara emot militariseringen av EU, säger han.

EU har beslutat att skaffa sig kapacitet att på mycket kort varsel kunna ingripa militärt var som helst i världen för att förhindra konflikter. Målet är att det i EU-länderna ska finnas sju till nio sådana styrkor, så kallade stridsgrupper, på upp till 1500 man vardera. Regeringen vill att Sverige ska vara med i projektet. I propositionen föreslår regeringen att Sverige sätter upp en snabbinsatsstyrka tillsammans med Finland.

Miljöpartiet har länge varnat för EU:s militarisering och att en EU-armé kan komma att byggas upp.

”Vill inte vara medansvarig”

Gahrton påminner om hur hans parti tidigare kritiserat socialdemokraterna för att de ”bagatelliserar, smyger och trixar” om EU:s militära uppbyggnad.

– Nu ska vi medverka till att det byggs upp battle groups (stridsgrupper). Det är en 180-graders vändning, som jag inte vill vara medansvarig till, säger han.

Enligt Gahrton kan orsaken till denna kovändning sökas i partiets vilja att ingå i en regering och han tycker att ”vissa har för bråttom att anpassa sig”. Han sitter kvar i partistyrelsen, även om han inte längre vill ansvara för försvarsfrågorna.

Väntar motion

När försvarspropositionen togs upp i miljöpartiets riksdagsgrupp var det bara Ulf Holm som uttalade invändningar. Han utgår fortfarande från att partiet kommer att lägga in en motion som tar upp kritiken mot militariseringen av EU, i samband med att propositionen behandlas i riksdagen.

– Allt annat vore en kovändning, säger Holm.

Han tycker däremot att partiet ska ställa upp på propositionens andra delar som berör besparingar i försvaret och förbandsnedläggningar.

Även miljöpartiets EU-parlamentariker Carl Schlüter är kritisk till att Sverige bygger upp en styrka som ska ingå i EU:s militära kapacitet, men garderar sig med att han ännu inte läst förslaget.

– Jag har i ett tidigt skede påtalat att vi måste se till att inte slösa stora pengar på en insatsstyrka som ska in under EU-flagg, säger han.

Ångström håller inte med

Partiets försvarsexpert Lars Ångström, som stödjer propositionen, anser inte att det handlar om en miljöpartistisk kovändning. Han påpekar att snabbinsatsstyrkan är nationell, att det är Sveriges riksdag som beslutar när den ska användas, inte EU, samt att den ska operera på FN-mandat.

Ångström pekar också på andra saker som gör det lättare för partiet att ställa sig bakom snabbinsatsstyrkan. Dels är det ett önskemål från FN att EU skaffar sig kapacitet att snabbt ingripa i regionala konflikter, dels har EU börjat satsa mer på den civila sidan när det gäller krishantering.

Lillemor Idling/TT , Peter Wallberg/TT