Hjärnforskaren: Gisslanoffer kan få men för livet

NYHETER

Sömnproblem. Koncentrationssvårigheter.

Mardrömmar.

Vårdaren Krister Wickman kan få livslånga men till följd av gisslandramat.

Stressas svårt

Det säger Mats Fredrikson, hjärnforskare och professor i klinisk psykologi, vid Uppsala universitet.

Vad händer med en person som varit gisslan och utsatts för hot?

- Man hamnar i posttraumatiskstress. Hur svåra och bestående menen blir beror på hur starkt och länge den pågår.

- Om Krister Wickman dessutom flydde genom att simma från gisslantagarna fördubblas risken att han får men för livet. Risken för att inte orka simma ända till land ökar stressen. Det är också avgörande hur väl man känner gisslantagarna.

Beteendeterapi

Vilken behandling behöver en person som varit gisslan?

- Först akut kristerapi, där man steg för steg går igenom det inträffade.

- Därefter är den bästa metoden kognitiv beteendeterapi, där man lär sig att hantera det inträffade.

Vilka men kan man få av att ha varit gisslan?

- Sömnsvårigheter och mardrömmar. Man kan få problem med inlärning och koncentration och man kan bli nervös och sprätta till för allra minsta ljud.

- Det är av stor vikt att den som utsatts får behandling direkt.

Hur påverkas hans familj i en sådan här situation?

- Familjen är om möjligt än mer maktlös.

- Min gissning är att de reagerar med oro och nedstämdhet. De reaktionerna är vanliga efter situationer av vanmakt och hjälplöshet.

Jorunn Amcoff