Tuffing tar över kriminalvården

1 av 2 | Foto: MALIN ARNESSON
ny chef för fängelserna Redan samma natt som Kriminalvårdsstyrelsens chef Lena Häll Eriksson avgick fick Lars Nylén, chef för Rikskriminalen, frågan: Vill du ta över?
NYHETER

Han har kallats "kulor och krut".

Han är en tuff snut, utbildad hos FBI i USA.

Kriminalvårdens nye chef Lars Nylén vill låsa in buset - gärna i ett superfängelse.

- Det är dags för ordning och reda, säger han.

1 Ordning och reda i kriminalvården. Vad menar du?

- Personalen måste följa de regler som finns. I dag kan nycklar försvinna och man kan föra in både vapen och mobiltelefoner på anstalterna. Så får det inte vara.

2 Vad är viktigast,

vård eller säkerhet?

- Huvuduppgiften för kriminalvården är straffavtjäning och återanpassning. Är människor inte på plats går de inte att återanpassa. Därför är säkerhet en förutsättning för vård.

3 Rymningarna har blivit mycket brutalare. Vad beror det på?

- När någon lyckas rymma från en tung anstalt som Hall eller Kumla följer fler efter. Det blir som en epidemi.

4 Ska rymningar

kriminaliseras?

- Nej, jag föredrar en förlängning av straffet i stället. Det blir lättare att hantera. Gör vi det till brott måste det in i en domstol.

5 När fick du frågan om att bli

kriminalvårdschef?

- I torsdags natt. Väldigt snabbt efter det att Lena Häll Eriksson avgått. Det var inget lätt beslut. Jag trivs med jobbet på Rikskriminalen och jag är väldigt mycket polis i själen.

- Men kriminalvård handlar också om brottsbekämpning. Tänk vilket fantastiskt samhälle vi skulle ha om straffet kunde avskräcka och återanpassningen fungera. Då skulle polisen bli sysslolös.

6 Vad anser du om

ett superfängelse?

- Det heter säkerhetsfängelse. Jag tror att det är bra. I kriminalvårdens klientel finns människor som inte är motiverade att leva ett normalt liv. De får inte ta över våra anstalter.

7 Personalen har det tufft och tjänar dåligt. Hur ska du motivera dem?

- De måste känna att de skapar trygghet i samhället och att de arbetar för att återanpassa människor från trasiga förhållanden. Det är med kriminalvård som med barnuppfostran. Det ska vara både värme och fasthet.

8 Din företrädare kommer från politiken. Har du någonsin varit partipolitiskt aktiv?

- Nej, inte alls.

9 Varför blev

du polis?

- Min pappa var polis i Roslagen. Jag fick vara med honom en del, innan han dog när jag var nio år. När jag blev äldre började jag sommarjobba inom polisen som då var kommunal, det var ett självklart val. Jag hjälpte till med transporter av fångar, krita i bromsspår vid trafikolyckor, gjorde det som jag blev ombedd att göra.

10 Hur var du som polis - hårdkokt eller snäll och förstående?

- Jag har haft olika etiketter under årens lopp. Från "kulor och krut" på 1970-talet till "duva" på senare år. Jag tror inte att folk ser mig som taskig men jag tycker att polisen måste ha rätt instrument.

11 Du börjar en ny karriär som 56-åring. Hur känns det att sadla om så sent i livet?

- Jobbigt. Det är tufft att överge polisidentiteten. Men på ett sätt är jag tillbaka där jag började. Som sommarjobbande polis i landsorten handlade det mycket om att vakta "kurran".

12 Din fru är professor och jobbar väl också mycket. Vem städar hemma hos er?

- Det är blandat. Hon brukar säga att hon inte är någon lakej till mig (skratt).

Elisabeth Marmorstein