Forskaren varnade - men ingen lyssnade

NYHETER

Han varnade för gisslantagningar redan för fyra år sedan.

Nu har mardrömmen blivit verklighet.

- Det är en logisk konsekvens, säger Markus Grundtman vid länskriminalen i Stockholm.

Kriminolog Markus Grundtman.
Foto: ANDREAS BARDELL
Kriminolog Markus Grundtman.

Markus Grundtman, 32, är kriminolog vid Stockholmspolisen. Han förutsåg den senaste tidens dramatiska händelser redan år 2000 då han studerade bakgrunden till Malexandermorden.

Skrev artiklar

- Efter Malexander halverades antalet permissioner från 60 000 per år till 30 000. Det var inte så svårt att se att det skulle kunna få konsekvenser inne på anstalterna, säger han.

Markus Grundtman försökte väcka frågan på ett antal möten med Kriminalvårdsstyrelsen och andra instanser inom rättsväsendet. Han skrev också artiklar om vad den ändrade praxisen för permissioner kunde leda till.

- Vi försökte bland annat föra en diskussion om att nästa steg möjligen kunde bli beväpnade fritagningar och gisslansituationer. Nu har det scenariot blivit verklighet flera gånger under de senaste månaderna, säger han.

Ingen lösning

Grundtman har ingen patentlösning för hur detta ska motverkas. Möjligen skulle det bli lite färre problem om kriminalvårdsavdelningarna blev mindre, med färre interner på varje.

- En sak som måste bli bättre är det så kallade skalskyddet. Murar, stängsel och portar måste bli säkrare från intrång utifrån. Samtidigt har vi en situation där de farliga och psykiskt störda internerna blir fler och fler inne på anstalterna. Det talar kanske för att utvecklingen fortsätter att gå åt fel håll, säger Markus Grundtman.

Tydligt samband

Inom kriminalvården ser man ett tydligt samband mellan den senaste tidens rymningar. Enligt Christer Isaksson, säkerhetsansvarig, kan det till och med vara samma personer som planerat flera av dem.

- När det gäller Kumla och Hall har de personer som hjälpt till utifrån kommit från samma gängmiljö. Dessutom verkar det som om rymningen från Norrtälje har kopplingar till personer med kunskaper från de två första rymningarna, säger han.

"De har inspirerats"

Rymningen från Mariefred skiljer sig dock troligen mer från de andra. Den verkar inte vara lika välplanerad och understödd från personer på utsidan.

- Men likaväl tror jag att rymmarna inspirerats av sommarens fritagningar. Om inte pressen hade skrivit en rad om de andra rymningarna tror jag inte att flykten från Mariefred hade blivit av.

Olle Castelius