Kanonkul - men larvigt

Militärnostalgiker, och några till, känner säkert igen stridsvagnen T55, den överlägset vanligaste i gamla Sovjetunionen. Där byggdes den i fler än 65000 exemplar från 1959 till 1981 och blev Warszawapaktens basfordon. Men den är också vanlig i Kina och på många andra håll.

Just det här exemplaret är en T55 AMS från 1980, licenstillverkat i Polen, men har bara sju kilometer på trippmätaren.

Ett polskt fynd

Michael vill inte tala om vad han betalat, men tycker att han gjort ett begagnat fynd.

Han köpte direkt av polska armén.

-Den är helt komplett med all utrustning, och nyrenoverad. Men man kan inte skjuta med den.

-Om man jagade med den skulle älgen se konstig ut på middagsbordet, säger hans kompis.

Det tog tio månaders arbete att få hit stridsvagnen. Tillstånd och certifikat krävdes från Krigsmaterielinspektionen, från polska staten och andra instanser.

Tung transport

Den fick inte köras på väg utan gick på trailer med specialtransport från Polen. Hela ekipaget vägde 61 ton, så det gällde att följa Vägverkets utstakade rutt.

-Men alla har varit positiva och behjälpliga, särskilt Krigsmaterielinspektionen, säger Michael.

Klarar atombomber

Modellen är specialutrustad med extra pansarskydd runt tornet, så kallade elefantöron, den ska vara atomsäker och man kan sätta på minröjarutrustning. Allt fungerar, utom kanonen.

Den får bara köras på åkermark, går bara i 50 kilometers fart, och trots storleken finns bara plats för fyra åkande. Dessutom är den dyr i drift, dricker 35 liter diesel per mil.

-Men det är värt varenda droppe!

Nu ska T55:an visas på Michael Hultengrens privata museum i Hogstorp utanför Uddevalla i Bohuslän.

Ett mycket väl larmat, säkert och bevakat museum, för här finns mängder av gamla militärfordon. Pansarfordon, jeepar, motorcyklar, kanoner...

-Alla kan inte samla på frimärken. Hur skulle det se ut, säger Michael Hultengren och skrattar.

-Det är bättre att sitta på hemmet och ångra vad jag gjorde än att sitta och ångra vad jag inte gjort!