Aldrig har så många vuxna åtalats för våldtäkt på så många barn.
Aldrig har så många erkänt.
Franska Angers har blivit Skammens stad - ett träsk av orgier, sadism och social utslagning.
Innan den blonda kvinnan hunnit fram till domstolens utgång så svimmar hon. En till. Domaren gör en gest åt poliserna som bär ut henne till stödjouren i rummet bredvid. Avbrottet märks knappt.
I domstolsbyggnaden i Angers har tårar, skrik och svimningar blivit rutin. Iklädd sin svartröda kappa fortsätter domstolsordförande Eric Maréchal tålmodigt och metodiskt förhöret.
Framför honom står Jean-Marc - en av 66 pedofilåtalade fransmän i Angers. Mannen är kort, flintskallig och satt. Det är svårt att tro att han är 40 år gammal. Han ser ut som minst 55 år. Jean-Marc har kort stubin.
-Prata inte om min mamma så där! Jag förbjuder er det, skriker han åt åklagaren som undrar hur nära han som barn stod sin mor. När han var liten delade mor och son ofta säng. Pappa sov i lillebror Erics säng.
-Pappa sodomiserade mig flera gånger, berättar brodern en stund senare för samma domare.
Jean-Marc och Eric står anklagade för att ha deltagit i flera av ett hundratal pedofilorgier. Så många har förundersökningen räknat ihop i Angers förorter mellan 1999 och 2002. Det är inte första gången som Jean-Marc förklarar sina pedofilhandlingar för en domstol. Han har redan suttit sammanlagt elva år i fängelse för ofredande och våldtäkt på egna och vänners barn i andra affärer. Det yngsta var två och ett halvt år. Idag står han åtalad för ytterligare tre våldtäkter, fyra övergrepp och fyra ofredanden.
Fängelset har gjort honom försiktig. Jean-Marc är ett proffs i brott. Ett naket barn, ett finger i anus, masturbation, gnugga könsorgan mot ett oskyldigt underliv utan att tränga in för djupt" sånt lämnar inte mycket spår vid rättsliga undersökningar.
För det är väl så som du brukar gå tillväga, frågar åklagaren:
-Jo, det stämmer, nickar den anklagade.
Är du pedofil?
40-åringen vrider på sig i båset, knyter händerna bakom ryggen som om hans bojor fortfarande suttit kvar:
-Jag har blivit dömd för det.
Men är du det?
-Ja, det är jag nog allt"
Den lilla universitetsstaden Angers anses vara en av de fridsammaste orterna i Frankrike. Det var hit som det svenska hovet hösten 1996 skickade kronprinsessan Victoria för hennes sista, lugna sabbatsår i trygg miljö.
Idag är domstolen i centrala Angers en bunker med fyrdubbla spärrar, dörrar och metalldetektorer. Rättegången är stängd för allmänheten. Bara en handfull journalister med specialtillstånd får tillträde till den innersta salen. Framför dem sitter långa rader med gröna stolar. På dem sitter 39 åtalade män och 27 kvinnor.
Alla har inte varit lika försiktiga som den 40-årige Jean-Marc. När den franska rättvisan släppte Jean-Marc fri år 2000 fanns det ett par poliser som sov dåligt. De var övertygade om att han snart skulle börja om sin jakt på barn. Den frisläppte pedofilen kom att leda polisen till fler sexbrottslingar.
Det handlar om ett trassligt nystan av bekanta och släktingar i en fattig och incestuös miljö.
-Exakt hur många familjer vi talar om är lite svårt att säga. De här människorna har en ganska - vad ska jag säga - tänjbar syn på vad en familj är, säger biträdande åklagaren Hervé Lollic till Aftonbladet.
- Samtliga inblandade kommer från trasiga familjeförhållanden på samhällets bottenskikt.
Jean-Marc till exempel. Han har två bröder: Eric och Didier. Alla tre är dömda för ofredande och våldtäkt på barn. Alla tre blev själva våldtagna av sin far när de var barn. Liksom deras fyra systrar. Mamman anmälde aldrig övergreppen.
-När pappa begravdes kom ingen av hans döttrar, minns Didier.
I dag är bröderna tillsammans i rättssalen i Angers.
Det var genom fängelset som de kom i kontakt med fyrabarnspappan Franck V. I familjen V:s lägenhet delade ett draperi vardagsrummet i två delar. Bakom draperiet hade de vuxna gruppsex, eller "lekte doktor" med barnen. En annan "barnlek" - med rep och olika attrapper - hette Willhelm Tell. Ibland hölls orgierna hos någon av grannfamiljerna i området, som familjen D. På sommaren fortsatte de i husvagnar och på kolonilotter runt Angers. Festerna blev populära" och lönsamma, enligt de vuxnas mått mätt.
Pris för ett barn: en limpa cigaretter, en flaska whisky, ett mat-paket, några euromynt"
Ingen i omgivningen slog larm om att någonting oroande skedde, åtminstone inte innan skandalen blev känd.
I efterhand minns en granne att en av familjen V:s döttrar aldrig log.
Hemma hos familjen V var det mamma Patricia som skötte finanserna. Liksom sin make och flera av de anklagade har hon svårt för att läsa och skriva. Större delen av sitt vuxna liv har hon levt på socialbidrag och på det som barnen bringade in. Idag säger hon sig ångra att hon "inte skyddat barnen bättre".
Socialarbetarna följde nästan varje familj. De slog aldrig larm om övergrepp på barn. Deras rapporter beskriver däremot hur Patricia utan att gripa in lät sina bebisar kräla runt i hundbajset på golvet i lägenheten.
-Hur hade jag kunnat göra något annat? Just då gav jag nappflaskan till ett annat barn, försöker den kortvuxna och grovt överviktiga kvinnan förklara.
En utredning om ett större nätverk pågår. Den bygger på berättelser om tjocka män i kostym och rånarluva, kvinnor i läderkorsett och tatueringar.
-Men de flesta luvorna har blivit demaskerade. Det handlar om vänner och anhöriga med smak för att klä ut sig, säger biträdande åklagare Hervé Lollic. Innan utredningen blev klar publicerade en tidning, Le Détective, en välinformerad artikel om det pågående polisarbetet.
-Då samlades de inblandade till rådslag och förstörde alla kassetter och fotografier, säger Hervé Lollic.
Bevisföringen är en känslig fråga. Förra året skakades Frankrike av en pedofilskandal i Outreau, i norra Frankrike. 21 vuxna fransmän hade fått sitta i häkte i nära tre år. Deras barn hade blivit omhändertagna. Sju av dem var oskyldiga skulle det visa sig. En ensam förundersökare hade grundat sin undersökning på vad våldtagna barn hade sagt.
Det misstaget vill inte domarna i Angers begå. Det stora antalet åtalade väcker ändå frågor om hur en rättvis granskning ska gå till. Åklagarämbetet hävdar att denna gång är allt material baserat på vuxnas bekännelser och angivelser, liksom teknisk bevisning.
-Fram till nyligen inbillade vi oss att ett barn inte kunde ljuga. Det är lika idiotiskt som att säga att en kvinna inte kan våldta, säger advokaten Monika Pasquini. Hon försvarar en kvinna som har medgett övergrepp på sex barn i Angershärvan.
Vad tycker du? Klicka för
att ge din rekommendation