Vit rök och hemligt möte

- så utses en ny påve

NYHETER

En ny påve utses enligt gamla traditioner och strikt reglerade procedurer. Valförsamlingen låses in och släpps inte ut förrän vit rök bolmar ur Sixtinska kapellet - tecknet för att man valt en ny påve.

Den nye påven utses av kardinaler i den så kallade konklaven. Kardinalerna är det främsta prästerskapet inom den katolska kyrkan och endast de som inte fyllt 80 år har rösträtt. Konklaven samlas i Sixtinska kapellet och valmötet ska äga rum femton till tjugo dagar efter att påven avlidit.

Kardinalerna låses in

Under Michelangelos berömda målningar i kapellet har kardinalerna den stora uppgiften att välja ny påve. Det hela sker under stort hemlighetsmakeri.

Sedan 1274 låser man in kollegiet för att ingen ska kunna kunna ta sig in eller ut i byggnaden.

Flera omröstningar

Valet sker genom omröstning tills dess att två tredjedelar plus en röst enats om en ny påve. För att garantera att påvestolen inte ska stå tom alltför länge ändrades dock reglerna nyligen. Det innebär att att en kandidat kan väljas med enkelt majoritetsbeslut (50% + en röst) efter ett antal omröstningar med kvalificerad majoritet.

Vit rök - ny påve

Via den berömda skorstenen på Sixtinska kapellet kan omvärlden följa aktiviteten inne i kapellet. Efter resultaträkningen bränns röstsedlarna.

Har kardinalerna inte kunnat enats om en ny påve bränns röstsedlarna tillsammans med fuktig halm och svart rök stiger ur skorstenen. Men när en kandidat fått tillräckligt många röster bränns enbart valsedlarna och vit rök bolmar ur skorstenen - en ny påve är utsedd!

Den som väljs till påve behöver inte själv vara kardinal men i praktiken är så alltid fallet.

Fredrik Lindén