Vanliga giftalger kan orsaka nervsjukdomar

Möjlig koppling till alzheimer, parkinson och als

NYHETER

Svenska experter på blågröna alger har hittat en oväntad och obehaglig koppling mellan algernas gift och några av våra allvarligaste nervsjukdomar.

Växthuseffekt och fler algblomningar kan göra alzheimer, parkinson och als vanligare i framtiden, om kopplingen skulle visa sig stark.

Så gott som alla jordens arter av blågrönalg, eller cyanobakterier som organismerna egentligen heter, tillverkar ett nervgift som kallas BMAA. Det konstaterar en grupp forskare i en elektronisk förhandspublicering av den amerikanska vetenskapstidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences). Ulla Rasmussen och Birgitta Bergman från botaniska institutionen vid Stockholms universitet är två av namnen bakom upptäckten.

- Det rör sig inte om något akut toxin utan det verkar vara väldigt långsamverkande och slår på de här sjukdomarna som kommer smygande med åldern. Det är det sambandet vi tror oss se, säger Birgitta Bergman till TT.

Hur och var?

Hon och hennes forskarkollegor, ledda av den amerikanske ekobotanisten Paul Cox, arbetar nu med att försöka ta reda på hur sjukdomarna och nervgiftet närmare hänger ihop, hur giftet tillverkas och utsöndras och - inte minst - hur vi människor får i oss det.

- Cyanobakterier är väldigt vanliga. Nu är frågan om människan får i sig BMAA via näringskedjor i tillräckliga mängder för att det ska ge sådana här nervsjukdomar, säger Bergman och fortsätter:

- Vi sätter upp en analysmetod i Stockholm, en i Kalifornien och en i Florida så att vi på allvar kan börja söka efter BMAA i vårt samhälle.

De får hjälp av bland andra chefen för neurologkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, Lars-Olof Ronnevi, som i dagarna fick grönt ljus från etiska kommittén för att leta efter cyanobakteriernas gift hos personer som drabbats av als, amyotrofisk lateralskleros. Den obotliga sjukdomen leder obönhörligt till att kroppens muskler förtvinar. Als är liksom alla nervsjukdomar en komplex sjukdom där ärftlighet spelar viss roll.

- Men en teori som har framförts, och som jag personligen tycker är viktig att ta i beaktande, är frågan om de här ärftliga förändringarna i själva verket gör individen känsligare för någon helt annan faktor som vi ännu inte känner till och som i själva verket utlöser sjukdomen, säger Ronnevi och tillägger:

- Vi letar förutsättningslöst.

Kottepalm

Att BMAA kan kopplas till als, parkinson och alzheimer stod klart redan för några år sedan då Paul Cox hittade giftet hos en viss folkgrupp på ön Guam i Stilla havet. Folkgruppen drabbas mycket ofta av nervsjukdomar och Cox kunde visa att de fick i sig höga halter BMAA via kosten, som bland annat består av frukter från en viss art av kottepalmen. Själva palmen var inte boven i dramat, skulle det visa sig. Giftet kom från de cyanobakterier som växten lever i symbios med. När Cox fick detta klart för sig kontaktade han algexperterna i Stockholm.

- Vi har en väldigt stor samling av cyanobakterier och det var så det började. Vi började screena och det visade sig att i princip alla arter innehöll BMAA, säger Birgitta Bergman.

Cyanobakterier tillhör jordens mest uråldriga organismer. De fanns här långt före dinosauriernas tid och troligen fyller BMAA-tillverkningen någon funktion för livsformen, även om den ännu är okänd för forskarna. Giftet är således inget resultat av människans framfart, även om våra utsläpp av drivhusgaser som koldioxid och ett varmare klimat kommer att leda till fler och rikligare algblomningar i framtiden. Inte minst med detta i åtanke är det viktigt att kartlägga BMAA:s verkningar och spridning, skriver forskarna i PNAS. Men Bergman anser inte att det finns någon större anledning till oro.

- Det är ju inte fråga om någon världskatastrof. Vi ser en ganska diskret utbredning av sjukdomarna trots allt. Men vi kanske kan få reda på hur vi kan undvika en del av riskerna genom att undvika produkter som tillverkas av cyanobakterier eller produkter där BMAA har anrikats, säger Birgitta Bergman.

Fakta/ Blågröna alger

Fakta/ Nervgiftet BMAA

Sara Rosén/TT