”Skolhälsovården ofta vanskött”

Skolläkare: Tillsätt haverikommission med tanke på alla barn som mår dåligt

NYHETER

Svensk skolhälsovård är alltför ofta en vanskött och underutnyttjad resurs i stället för ett stöd för behövande barn och en nyckelspelare i kampen mot folksjukdomarna.

Det anser Lars Gelander som är ordförande i Svenska Skolläkarföreningen, överläkare vid Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg och en av de medverkande under de pågående Läkardagarna i Örebro.

Dagens skolsystem är inte organiserat för att hantera det faktum att det i hela landet varje år, i varje skola och i princip varje klass finns flera utagerande barn, barn med neuropsykiska funktionshinder, barn med läs- och skrivsvårigheter och barn som mobbas, diskrimineras och har miserabla hemförhållanden, anser Gelander.

- En haverikommission borde tillsättas med tanke på alla barn som mår dåligt, säger han.

Psykisk hälsa

Enligt nya riktlinjer från Socialstyrelsen ska skolhälsovården lägga större vikt än tidigare vid elevernas psykiska välbefinnande samt vid elevernas arbetsmiljö i skolan och mindre vikt vid de fysiska kontrollerna - förutom bland annat mätning av vikt och längd. Skolläkaren ska sluta göra de rutinmässiga fysiska kontroller av eleverna som det inte finns några vetenskapliga belägg för att det lönar sig att utföra, enligt myndigheten. Hit hör bland annat att lyssna på hjärta och lungor.

- Och att titta på onda knän och födelsemärken ska inte vara vår primära uppgift. Det faller under primärvården, säger Lars Gelander.

Störningar

I stället ska krutet läggas på att hjälpa de barn som annars inte kommer att klara sig igenom grundskolan. Beteendeavvikelser och koncentrationsstörningar måste utredas och de drabbade barnen måste få rätt behandling i stället för att stötas bort, påpekar Gelander.

- Och jag tycker att vi måste införa en nolltolerans mot att barn tillåts gå ut första klass utan att ha knäckt läskoden. Kan de inte läsa, eller åtminstone är på god väg dit, måste man utreda varför, säger han.

Förutom att fånga upp barn med problem skulle en välfungerande skolhälsovård kunna hjälpa till att förebygga våra stora folksjukdomar. Psykisk ohälsa, fetma och kroniska smärttillstånd grundläggs ofta i skolåldern, men dagens resurser räcker inte till för att ta krafttag i någon större utsträckning, enligt Lars Gelander.

Sara Rosén/TT