Kaffe och nikotin bra mot Parkinson

Sjukdomen förbryllar - men forskarna gör framsteg

NYHETER

Kaffe, nikotin och motion kan vara bra i förebyggande syfte men ingen vet varför. Någonting i miljön kan vara orsaken men ingen vet vad.

Parkinson är fortfarande en gåta, även om forskningen gör framsteg.

Varje dag drabbas uppskattningsvis sex svenskar av den obotliga nervsjukdomen.

I Sverige lever mellan 15000 och 20000 personer med samma sjukdom som den nyligen avlidne påven led av. Gissningen att Johannes Paulus II:s bortgång kommer att innebära ett uppsving för donationerna till parkinsonforskningen världen över ter sig högst rimlig, inte minst inför den internationella Världsparkinsondagen som infaller på måndag.

Många frågetecken

Trots att parkinson upptäcktes för nästan 200 år sedan vet ingen vad som orsakar sjukdomen, vars typiska symtom med skakningar, balansrubbningar och talsvårigheter beror på att de nervceller i hjärnan som tillverkar signalsubstansen dopamin förstörs. Orsaken är okänd, men de flesta teorier pekar ut miljöfaktorer; bekämpningsmedel och andra gifter.

Nervgiftet BMAA som tillverkas av de flesta blågrönalger kan kopplas till sjukdomen, vilket svenska forskare presenterade nyligen.

Det finns inga mediciner som biter på parkinson, däremot kan symtomen lindras. Och ny forskning ger visst hopp inför framtiden. Ett ämne som kallas rotigotin verkar i försök på möss ha förmågan att skydda nervceller i centrala delar av hjärnan från nedbrytning. Motion verkar ha samma effekt, visar både försök på råttor och stora uppföljande befolkningsstudier på människor. Te- och kaffedrickare är drabbade i mindre utsträckning än andra, vilket flera studier har visat. Och en svensk studie på drygt 52000 svenska tvillingar har visat att någonting så ohälsosamt som rökning och snusning kan verka förebyggande mot parkinson, vilket forskarna tolkar som att någonting i nikotinet kan skydda nervcellerna.

Smärtstillare och foster

Andra forskare har visat att inflammationsproteinet cox-2 påskyndar sjukdomsförloppet. Avlidna parkinsonpatienter har ofta högre nivåer av detta protein i hjärnan än andra avlidna, och möss med en parkinsonliknande sjukdom klarar sig bättre vid lägre halter av cox-2 än vid högre. Forskarna drar slutsatsen att mediciner som hindrar proteinet, så kallade cox-2-hämmare som i dag används mot smärta och inflammationer, kan vara till hjälp vid framtidens behandling av parkinsonpatienter. Problemet med dessa preparat är att de också verkar öka risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar.

Andra metoder som forskarna sneglar mot är transplantation av dopaminproducerande nervceller från aborterade foster. Drygt 200 patienter har opererats med denna teknik, varav några i Sverige. Symtomen har lindrats för de flesta, men metoden har sina begränsningar. Till exempel krävs vävnad från flera foster.

Fakta: Parkinsons sjukdom

Sara Rosén/TT