Glömt virus dödligare än fågelinfluensan

Smittskyddsinstitutet: Påtaglig risk för världsomfattande epidemi

NYHETER

I skuggan av fågelinfluensan håller forskare på med kartläggningen av ett relativt nyupptäckt virus i Sydostasien. Nipahviruset smittar från djur till människa med allvarliga symtom och mycket hög dödlighet som följd. Ändå är intresset för det svalt.

De första rapporterna om Nipahvirusets härjningar dök upp i de vetenskapliga tidskrifterna 1999. Forskare berättade då att 105 personer, de flesta grisuppfödare, i den malaysiska staden Sungai Nipah hade dött i sviterna efter svår hjärninflammation. Allt som allt insjuknade 265 personer i utbrottet, som orsakades av ett då helt okänt virus som döptes efter staden där det först hittades.

Nipahviruset skulle visa sig vara ett så kallat paramyxovirus, en familj RNA-virus där också mässlingvirus och RS-virus ingår. Det smittar från djur till människa precis som viruset bakom fågelinfluensan. I minst ett fall, rapporterat från Bangladesh, finns goda belägg för att viruset dessutom har muterat och smittat direkt från människa till människa.

Påtaglig risk

– Det finns vissa sjukdomar som vi borde hålla ögonen ordentligt öppna för och Nipah är en av dem. Viruset ger en allvarlig sjukdom som påverkar flera organ i kroppen och det finns en påtaglig risk för en pandemi (världsomfattande epidemi), säger Pasi Penttinen, överläkare på Smittskyddsinstitutet.

Trots detta är det mediala intresset för Nipahviruset nästan lika med noll i Sverige och i andra västländer. En sökning i TT:s elektroniska artikelarkiv ger till exempel tre träffar totalt, vilket kan jämföras med över 100 träffar på sökord som fågelinfluensan eller H5N1 (viruset som orsakar densamma) bara det senaste året. Då kan man betänka att Nipahvirus har drabbat fler människor, drygt 350 fall finns rapporterade från perioden 1999–2004, än vad som är fallet med H5N1.

Ingen charter

Varför är viruset så okänt? Troligen finns flera förklaringar. Till skillnad mot fågelinfluensan har Nipahviruset hittills härjat i länder som Bangladesh, Malaysia och Singapore dit turistströmmen från västländerna inte är särskilt stor. Dessutom har det inte slagit mot några stora ekonomiska intressen som är fallet med Vietnams och Thailands fågeluppfödning. I stället tros fladdermusen vara virusets värddjur.

– Det är den bästa gissningen hittills. Det är väldigt svårt att förklara spridningen annars, säger Pasi Penttinen.

Enligt den mest gångbara teorin tar sig Nipahviruset från fladdermus till människa via grisen. Men det kan inte vara hela sanningen eftersom svin är en mycket sällsynt djurart i ett av de mest drabbade länderna, nämligen muslimska Bangladesh.

Det finns spridda rapporter om Nipahvirus hos hund, katt och nötkreatur, liksom att människor ska ha smittats direkt av fladdermöss genom att äta av frukter som djuren har varit i kontakt med.

– Men det där är mest anekdotiska berättelser. Det är inte riktigt påvisat vetenskapligt eller epidemiologiskt sett, säger Pasi Penttinen.

Liten forskning

Följden av den mediala skugga som Nipah lever i blir att forskningen kring viruset inte riktigt tar fart, trots hotet mot världshälsan, enligt Pasi Penttinen.

– Det där hänger delvis ihop, åt båda hållen. Forskningen kring fågelinfluensan har gynnats av en stor mediebevakning. Och när det finns mycket forskning kring ett område finns också ett större medieintresse; det finns fler experter att prata med och så vidare – och så håller det på, säger han.

Amerikanska forskare arbetar nu med att studera Sydostasiatiska fladdermöss för att eventuellt räta ut några av frågetecknen kring Nipahviruset. Det tar gissningsvis minst två till tre år. Under den tiden lär nya hotande virus hinna dyka upp, oavsett om journalister rapporterar om dem eller inte.

Sara Rosén/TT