Friskolor ger för höga betyg

NYHETER

De allra flesta friskolor ger för höga betyg i gymnasiet. Därför blir urvalet till högskolan orättvist, anser forskaren Christina Wikström som mätt alla gymnasisters betyg i den första avhandlingen i sitt slag

Rätt skola och rätt tidpunkt kan avgöra betygen, konstaterar Christina Wikström som är verksam vid Umeå universitet på institutionen för beteendevetenskapliga mätningar.

För att studera konsekvenserna av de målrelaterade betygen har hon undersökt alla elever som gått ut gymnasiet 1997–2002, cirka 75000 per år. I det målrelaterade systemet från 1994 kan alla som uppnår en viss kunskapsnivå få högsta betyg. I det tidigare systemet med relativa betyg kunde bara att visst antal elever få de bästa betygen.

Christina Wikströms slutsats är att betygen generellt ökat över tiden utan att eleverna blivit bättre.

Men vad hon framför allt kan visa är att små skolor och friskolor är mer generösa i sin betygssättning än andra skolor.

– Det pågår en betygsinflation, säger hon.

Lärarna pressas

Hennes resultat vad gäller skolstorlek är svagare, även om trenden finns att mindre skolor ger högre betyg.

– Men för friskolorna är resultaten otroligt starka. De skiljer sig mycket tydligt från betygssättningen i kommunala skolor.

Hur stor andel av friskolorna ger för höga betyg?

– Förmodligen de allra flesta enligt de entydiga resultat jag fått fram.

En förklaring till skillnaden skulle kunna vara den stora konkurrensen mellan skolorna, som ökade när närhetsprincipen försvann. Enligt Christina Wikström marknadsför många friskolor sina kvalitet med att eleverna får bra betyg där.

– Detta vittnar också lärare om, att de har en press från sin huvudman att inte hålla tillbaka betygen.

Viktade betyg

Christina Wikström är lärare i botten och tycker i princip att betyg är bra. Men när ”inflationsbetyg” används för att styra urvalet till högre utbildning, ser hon problem och reagerar på orättvisan:

– Det uppfattas ju som att dessa elever är duktigare än vad de verkligen är, jämfört med andra elever.

– Och intagningen till exempelvis medicinutbildningen kan hänga på andra decimalen i medelbetyget.

Hon tycker inte att alla betyg ska viktas lika när medelvärdet ska räknas fram.

– Man måste hitta en modell för att belöna fördjupade kunskaper. Nu viktas en kurs i matte E, som är avancerad, lika mycket som en kurs i matlagning.

Att kombinera betygsurval och högskoleprovet vore ett annat sätt att minska orättvisorna, enligt Christina Wikström som försvarar sin avhandling den 29 april.

Fakta/Betygssättning

Lars Pedersen/TT