Hon gav bort sin njure - vann en vän för livet

NYHETER

Christine Swenson valde frivilligt och utan ersättning att donera en av sina njurar. Hon visste inte vem som skulle få den.

- Men jag tvekade aldrig att hjälpa en svårt sjuk, säger hon.

Det blev den svensk-kroatiska författarinnan Slavenka Drakulic som fick njuren - och sitt liv tillbaka.

Christine Swenson donerade sin ena njure. Det blev författaren Slavenca Drakulic som fick ta emot den. Nu har de blivit vänner för livet.
Foto: TV4
Christine Swenson donerade sin ena njure. Det blev författaren Slavenca Drakulic som fick ta emot den. Nu har de blivit vänner för livet.

Kvinnorna berättar för första gången sin gripande historia i TV4:s program om organtransplantationer, som sänds nu på torsdag den 21 april klockan 21.

Blev en del av familjen

Donationen skedde i USA där givare och mottagare till skillnad mot i Sverige får veta varandras identitet. Därför har kvinnorna kunnat träffas efter transplantationen.

- Det går aldrig att återgälda en sådan gåva, konstaterar Slavenka Drakulic under ett besök hos Christine Swensons familj.

- Hon är en del av min familj nu, säger Christine Swenson. Jag gav en njure och fick en familjemedlem till.

Känd författare

Slavenka Drakulic är ursprungligen från Kroatien, men har starka band till Sverige genom sitt äktenskap med den svenske journalisten Rickard Swartz.

Hon har skrivit en rad böcker som mött stor uppskattning i Sverige. Under flera år var hon krönikör i Aftonbladet.

Slavenka Drakulic tillbringar även mycket tid i USA genom sitt arbete. När hennes njure började fungera allt sämre för ett år sedan kunde hon därför sätta upp sig på en amerikansk väntelista för njurtransplantationer.

Andra nya njuren

Redan för 19 år sedan gick Slavenka Drakulic igenom en njurtransplantation. Den gången kom njuren från en avliden donator.

När hon den här gången fick beskedet att det fanns en lämplig njure fick hon också veta att det var en frivillig som anmält sig.

- Det är klart att man då ställer sig frågan: Varför gör hon detta? Tänker hon inte på sina barn? Och varför gör inte jag detta?

- Det går ju aldrig att återgälda en sådan gåva, jag kan bara vara tacksam och fundera över vad jag i min tur kan göra för andra.

Christine Swensons beslut hade vuxit fram under lång tid. I programmet berättar hon att hon mötte två reaktioner från omgivningen.

Blandade reaktioner

En del undrade hur hon kunde göra det för en person hon inte ens visste vem det var. Andra stödde henne och tyckte det var fantastiskt bra gjort.

- Om det till exempel vore något av dina barn som behövde en njure, skulle du då inte önska att någon var villig att göra detta för dem? säger Christine Swenson.

Thomas Gustafsson