”Jag ska döda alla”

18-åringen ville mörda sina klasskamrater

NYHETER

Föräldrarna till den 18-årige pojken är bestörta.

– Han har aldrig varit i slagsmål och inte smakat alkohol. Han har aldrig ens varit ute på en fest, säger mamman.

Men i nian ville han skjuta ihjäl hela klassen med en AK?47:a.

– Skulle jag ha chansen, skulle jag döda, sa han till polisen.

ofta ensam Den mordmisstänkte 18-åringen beskrivs som ensam. Han hade svårt att få vänner men var inte mobbad. Oftast satt han framför dator och chattade eller spelade datorspel.
Foto: privat
ofta ensam Den mordmisstänkte 18-åringen beskrivs som ensam. Han hade svårt att få vänner men var inte mobbad. Oftast satt han framför dator och chattade eller spelade datorspel.

Det började som flera försök att få uppmärksamhet. Han sa att han ville dö och att han planerade att ta sitt liv.

Självmordstankarna var verkliga. Men ingen lyssnade eller verkade bry sig.

Desto fler hörde hoten när det handlade om en massaker.

– Jag ska döda alla, utbrast 18-åringen plötsligt under en bildlektion i nionde klass.

Gång på gång upprepade han dödshoten, både på internet och muntligt för klasskamraterna.

”Värsta aggressionen”

Med ett vapen han påstod sig ha beställt från Ryssland, skulle han skjuta alla i klassen och sedan sig själv.

Mest av allt ville 18-åringen döda dem han kände bäst, enligt polisförhören. Han sa att ingen tyckte om honom och att det vore bättre för världen om de slapp honom. En flicka beskriver hans ögon som ledsna vid den här tiden. Annars var han alltid glad och snäll.

– Han verkade må så dåligt och höll sig mer och mer undan oss andra. Jag tror att han hade det jobbigt hemma, säger hon.

En gång såg en klasskamrat hur han formade sina händer som pistoler, höll dem mot sitt huvud och låtsades skjuta.

– Han verkade bära på värsta aggressionen, säger hon.

Han fick frågan om han ville ha hjälp. Det ville han. Men han trodde inte att det fanns någon som kunde. Stockholms tingsrätt dömde honom till vård inom socialtjänsten.

”Ingen värsting”

Personutredningar visar att han fått diagnosen aspbergers syndrom. Utmärkande är bland annat oförmåga att sätta sig in i andras känslor, och vad ens eget agerande kan få för konsekvenser.

– Han är ingen värsting, säger mamman som inte kan förstå vad som utlöst händelsen.

– Det är en sådan fruktansvärd tragedi för alla inblandade.

– Det här är någonting som har gått fruktansvärt fel. Mer än så vet ingen i dag. Det är bara efter utredningar som man kan säga vad som egentligen har hänt.

När 18-åringen var tre och ett halvt år skilde sig föräldrarna, och pappan fick ensam vårdnaden om honom.

När han sedan började skolan blev det problem och i årskurs 4 vägrade han att ens gå dit och fick hemundervisning i stället. Pappan trodde till en början att det berodde på skolbyten och separationen.

Han beskrivs som ensam. En pojke som haft svårt att få vänner, men inte blivit mobbad.

När han var 14 flyttade han och fadern hem till hans nya kvinna och fick två bonussyskon. Men han drog inte jämnt med de nya familjemedlemmarna. Han kände sig ensam och sviken och ville flytta därifrån med sin pappa.

Knivhotade pappan

Några veckor innan han skulle fylla 15 barrikaderade han sig i hemmet och hotade pappan med kniv. I samma veva blev han alltmer ointresserad av skolan. Hösten 2002 gick han dit bara några dagar.

På kvällarna var han oftast hemma, chattade på internet, spelade dataspel och tittade på tv. Någon gång i veckan tränade han kampsporten taekwondo.

Han drogs med låg självkänsla och funderade ofta på att begå självmord. Vid ett tillfälle sa han att han tänkte bli sämst om han inte kunde bli bäst. För något år sedan träffade han den ett år yngre flickvännen.

Tidigare:

Anders Johansson, Camilla Norström