”Alla mina män har bedragit mig”

Magdalena Graaf om skilsmässan, livet som spelarfru och de kommande memoarerna

1 av 2 | Foto: stefan mattsson
Nyskild men inte bitter Magdalena Graaf nekar till att det skulle vara otrohet som ligger bakom skilsmässan. – Jag kommer alltid att älska Magnus för den han är, säger hon.
NYHETER

Magnus Hedman och Magdalena Graaf var Sveriges mest kända fotbollspar. Nu går de skilda vägar.

– Alla val jag har gjort, har jag gjort för barnens bästa. Skilsmässan också, säger hon och berättar att hon blivit mer eller mindre bedragen i alla förhållanden hon haft.

Nu letar hon jobb – ”jag måste ju försörja mig” – och skriver på sina memoarer.

Våren har fortfarande inte kommit igång riktigt i Skottland. Det småduggar. Men på gatan i Lanarkshire står Magdalena Graafs rosa sportbil och lyser upp hela kvarteret.

Magdalena tar emot oss i urtvättade jeans, ett beige linne och en grön myskofta. Hon ser sprudlande glad ut, smal och med nytvättat hår. Barnen kommer och går i köket i parets stora villa.

Det är en vanlig dag i Magdalena Graafs liv. Men ändå inte. Hon är nyskild från Magnus Hedman och snart går flytten till ett eget hem. Tre gator från Magnus hus.

Hur är ditt liv som nyskild?

– Det är väldigt intensivt, för jag vill fortfarande ge samma tid åt barnen samtidigt som jag måste ta ställning till en massa jobberbjudanden. Jag måste ju försörja mig.

Vad innebär skilsmässan för dig?

– Att jag inte tänder till lika lätt på att hallen är fylld av skor och att barnen har fått en gladare mamma.

Hur har barnen tagit skilsmässan?

– Barnen har inte märkt av det ännu. Vi lever ett ganska annorlunda liv. Magnus är borta så mycket med sitt jobb och vi bråkar aldrig, så de märker nog ingen skillnad. Det kommer att lösa sig bra.

Vad är det för jobberbjudanden du fått?

– Mest modelljobb, men jag har också fått ett fast jobb som stylist på en söndagstidning här i Skottland. Jag gör allt för att fylla min kalender med saker som kan ge mig inkomst. Nu måste jag stå på egna ben.

Är du orolig att du inte ska klara dig?

– Nej, inte ett dugg. Jag är som en kackerlacka, jag överlever allt.

Den 27 mars var ni med i Aftonbladets söndagsbilaga och gav äktenskapsråd till andra par. Några veckor senare skilde ni er. Vad hände?

– Ja, det kanske var ett dåligt omen. Jag har inget svar på det. Jag tyckte att det var en rolig reportageidé och fick smak för hur det var att jobba igen.

Läser du allt som står om er i tidningen?

– Ja, jag försöker hänga med så gott jag kan. Här i England är pressen tuff. De tar saker och ting ur luften och det har varit mycket paparazzifotografer i buskarna. Alla våra grannar har blivit utfrågade. Det beror på vilket lag tidningarna håller på hur elaka de är. Är det en Celticvänlig tidning skriver de snällare om Magnus.

Kan du ge några exempel?

– Magnus gav bort sin hund till några av våra vänner och då var journalisterna där och frågade ut dem om vårt privatliv. Nu håller pressen på att para ihop mig med en äldre maffiaboss. Var får de allt ifrån? Men hittills har de varit ganska snälla.

Hur är det att läsa om sitt liv i tidningarna?

– Det är en konstig känsla. Det är svårt att förklara, men det känns som om det inte är på riktigt. Att det inte är oss det handlar om.

Vad är det värsta du har läst om dig själv?

– Det är att jag skulle vara för överkvalificerad för att ta hand om mina barn. Det kändes som ett slag under bältet. Alla val jag har gjort i mitt liv har varit för barnens bästa. Det inkluderar skilsmässan också.

Hur menar du?

– Att jag är en gladare mamma nu.

Vad gör dig riktigt arg?

– Svek och lögner. Att folk tar saker för givna. Självupptagenhet, när människor bara tänker på sitt eget bästa och de inte inser att de sårar andra.

Det har förekommit otrohetsrykten i samband med er skilsmässa. Är de sanna?

– I vårt fall är det inte otrohet som har lett fram till vår skilsmässa och det finns inga andra personen inblandade. Innan Lancelot föddes hade vi en kris i vårt äktenskap, om det kommer jag att skriva i mina memoarer som jag håller på att skriva. Om någon vill ge ut dem förstås! Förresten, om det är någon tjej där ute som jag har missat så hör av er till mig så kan jag namedroppa dig också, ha ha.

Oj, är det så illa?

– Jag bara skojade. Folk som känner mig vet att jag är otroligt självironisk, sarkastisk och har en rejäl självdistans.

Vad tycker du om otrohet?

–Otrohet förstör allt, tillit, närhet, förtroende, känslan av att vara ett. Skammen över att alla vet men inte du. Jag har blivit bedragen mer eller mindre i alla förhållanden som jag har haft. Använd din intuition, lyssna på dig själv den stämmer alltid.

Har din egen intuition stämt?

– Ja, alla gånger.

Är du bitter?

– Nej, jag är en överlevare.

Varför tror du att dina män bedrar dig?

– Jag tror att det är för att jag sover i en pösig pyjamas på nätterna, skratt.

Har du själv bedragit någon?

– Nej, inte kroppsligen men verkligen i mina tankar. Jag ogillar sex för mycket.

Vad kommer du mer att skriva om i din bok?

– Jag kommer att peka på en sida av mig själv som visar att jag är något mer än bara en Graafsyster. Jag kommer att ta upp saker som bottnar lite djupare än i utvik och silikonbröst. På sätt och vis kommer boken också att vara en samhällskritisk bok om kvinnors utsatthet i samhället.

Det finns en hel del att skriva om antar jag?

– Ja, jag kommer att skriva om tiden innan jag och Hannah slog igenom, turnélivet, åren som fotbollshustru. Jag kommer att ta med allt. Jag har material nog för två böcker. Jag är som en ekorre. Jag sparar på allt. Jag har sparat min första biobiljett, mitt första kärleksbrev, den första artikeln jag var med i.

Hur har din kristna tro påverkat dig som person?

– Den har lagt en stadig grund i mig för vad man ska ha för moral och värderingar i livet. Ett kristet synsätt på det mesta är nog ganska sunt så det är jag tacksam för. Samtidigt har jag säkert många gånger varit naiv för att man tror gott om de flesta och man tror att alla är snälla och fina, men så är det icke.

Går du i kyrkan ofta?

– Nej det har inte blivit så mycket av det här i Skottland. Men Lancelot går i söndagsskola. Jag vill gå oftare än jag gör.

Hur har tiden som fotbollshustru varit?

– Inte alls så glamourös som många kanske tror.  Visst skulle jag kunna sätta på mig lösnaglarna, mina Guccikläder och gå på matcherna och sitta och se fin ut i vip-rummen. Men det är inte min stil. Jag åker hellre ut till stallet och rider mina hästar.

Har du sett många fotbollsmatcher?

– Jag har varit på tre matcher under de här tre åren som vi bott i Skottland. Jag tycker inte att det är något kul. När det var VM i Japan åkte jag med för att se Japan, inte för att titta på fotboll.

Är det någon konkurrens mellan fotbollsfruar?

– Jag vet inte. Jag känner nästan inga fotbollsfruar här. Jo, jag umgås med en fotbollsfru. Hon har fem barn och en massa hästar. Vi brukar rida tillsammans. Landslagsspelarnas flickvänner och fruar är otroliga personligheter. Jag har bara gott att säga om dem.

– Nej, det tror jag inte. Så länge Magnus spelar fotboll här kommer jag att stanna. Barnen är rotade och jag trivs verkligen här. Jag gillar den multikulturella stämningen här, maten och livsrytmen. Den genuina glädjen som folk visar här. Den omtalade jantelagen har inte hittat hit ännu.

Får vi se dig i fler utvik?

– Hannah och jag åker till Los Angeles snart för en fotografering men jag kan tyvärr inte prata om det. Att det är ett utvik är väl att överdriva.

Är det Playboy som har ringt?

– Ha, ha, Nej, skulle Playboy ringa skulle jag tacka nej. Det är alldeles för porrigt. Jag vill ha lite mer kläder på mig än vad Playboy kräver.

Kommer du att göra comeback i musikbranschen?

– Nej, det tror jag inte. Det var en kul tid, men allt har sin tid. Det är Hannah som kan sjunga. Jag låter som Ulf Lundell, hes och tondöv, ha ha. Det skulle i så fall vara om man gjorde någon engångsgrej, sjöng i Melodifestivalen eller gjorde ett enstaka framträdande någonstans, men musikcomebacken känns långt borta.

Skulle du kunna tänka dig att vara med i någon dokusåpa?

– Ja, min dröm skulle vara att få vara med i Robinson. Jag tycker att de flesta andra dokusåpor har gått för långt. De har tappat sin charm. Robinson är den enda dokusåpan där riktiga tävlingsmoment finns med.

Vad är det bästa med er skilsmässa?

– Att vi kvarstår som bästa vänner. Jag kommer alltid att älska Magnus för den han är.

– Jag kommer alltid att känna kärlek för honom, men mer den som för en syster eller bror.

Det sämsta med skilsmässan?

– Att jag på sätt och vis förlorar det vardagliga tillsammans med min bästa vän.

Det här är jag:

Så tycker jag om...

Agneta Elmegård