- Det var inte tid för honom att dö

Familj och vänner tog farväl av Daniel, 22

1 av 2 | Foto: casper hedberg
ett sista avsked Daniels morfar Lars-Erik Barcle, 82, började strö dottersonens aska i skogsgläntan som familjen sett ut som viloplats åt Daniel. Varje familjemedlem lade sedan ner var sin vit minnessten där askan spridits. – Minnesstunden var nog som Daniel ville, det var på ungdomarnas villkor, sa hans pappa Christer.
NYHETER

LINDESBERG

Daniel Franklert Murne, 22, sköts till döds av en polisassistent vid trappen till sitt barndomshem.

I går följdes han av mer än 150 vänner till den sista vilan i en skogsdunge nära mordplatsen.

De vandrade sakta genom Lindesberg i begravningståget som också var en manifestation.

-Vi vill att alla i Sverige ska förstå att sådant här inte får hända. Daniel var så ung, det var inte tid för honom att dö än, sa Manuela Lukic, 22.

Med Daniels syster Mirielle i täten ringlade sig tåget sakta från Kristinaskolan längs Lindesjöns strand till Daniels barndomshem där föräldrarna Christer och Helene väntade.

"Vackert"

-Det värmde i hjärtat att se alla komma gående, det var så vackert, sa Daniels pappa Christer.

Från familjens trädgård gick tåget vidare hundra meter till en skogsglänta. Där, bland blåsippor och i skuggan av en björk, vilar redan stoftet av Daniels mormor och familjens hund Fridolf.

Strödde askan

Släkt och vänner samlades i en halvcirkel medan prästen Boris Gudmundsson försökte sammanfatta det ofattbara.

-Daniel behövde ha lite hjälp. Hjälpen kom genom en polis som avlossade ett skott och dödade honom.

Familjen strödde sedan ut askan av ett älskat barnbarn, en son och en bror.

Morfar Lars-Erik, 82, tog det första spadtaget och lät stoftet virvla över mossa, stenar och rötter.

-Älskade Daniel, om du visste vad vi saknar dig. Det som hänt är så fel, så sjukt, sa Daniels mamma gråtande.

För den närmaste familjen var gårdagens ceremoni viktig. Att känna vännernas stöd och att ta farväl.

Men att glömma är omöjligt. Både Christer, Helene och Mirielle är sjukskrivna och plågas av minnen.

-Varje morgon vaknar vi med bilden av hur Daniel dör på våra näthinnor och varje kväll somnar vi med samma bild. Han såg både rädd och förvånad ut på samma gång, sa Christer Murne.

Polisen misstänks för brott

Annika Sohlander