Han flydde för livet när han såg en röd basker

Lukter, färger och ljud kan göra att tortyrskadade återupplever akuta lägen

NYHETER

En man sitter på tunnelbanan och ser en flicka i röd basker.

Han störtar upp från sin plats och flyr för livet.

Medresenärerna ser honom rusa i panik genom tåget och ut på perrongen.

För människor som utsatts för tortyr kan ljudet av droppande vatten vara oerhört plågsamt, och framkalla flashbacks från tortyrtillfället.
Foto: Sara Ringström
För människor som utsatts för tortyr kan ljudet av droppande vatten vara oerhört plågsamt, och framkalla flashbacks från tortyrtillfället.

Inte förrän han står på perrongen lugnar han sig och förstår att han står i tunnelbanan i Stockholm.

Mannens reaktion är vanlig bland människor som utsatts för tortyr.

- Han fick en så kallad flash-back, ett tillstånd som kan vara upp till 30 sekunder. Vad som hände var att han plötsligt återupplevde situationen då han blev torterad av soldater i röda baskrar.

Det förklarar Rudi Firnhaber, läkare och psykolog, som i två decennier arbetat på Röda Korsets center för tortyrskadade i Stockholm. Det är han som berättar om mannen på tunnelbanan, en patient han haft.

Panikreaktioner

En flash-back kan utlösas av fyrverkerier, lukten av kött som grillas, en kran som droppar. Vardagliga företeelser som inte är laddade för den som levt hyfsat tryggt.

- Lukter, färger och ljud kan göra att man återupplever akuta lägen. Man tror att det pågår igen.

- Ett annat exempel är mannen som i åratal reagerade på droppande vatten. Man hade droppat hett vatten i hans näsborrar samtidigt som han piskades.

Man skiljer på flash-back och minnen. Minnen kan vara hur hemska som helst men när man minns vet man ändå att man befinner sig här och nu.

I en flash-back försvinner det medvetandet och panikreaktionerna kan bli obegripliga för omvärlden.

Obalans

Tortyr- och krigsskadade lider ofta av det som kallas posttraumatisk stress.

Det är ett faktiskt sjukdomstillstånd med rubbningar i hjärnans alarmsystem och obalans i hormonsystemet och, på litet längre sikt, nedsatt immunförsvar.

Det kan också drabba människor utsatta för andra typer av katastrofer, den mest aktuella är tsunamin.

Ett vanligt sätt att reagera är avskärmning, man isolerar sig, tappar lust att göra något överhuvudtaget.

Man försöker undvika allt som kan utlösa en panikreaktion eller som påminner. Man kan bli känslomässigt avstängd, uträtta det man måste rent mekaniskt.

- Men det går att bota om det finns resurser, säger Rudi Firnhaber.

Den yttersta kränkningen

Han tycker att svårigheterna för de som först överlevt tortyren och sedan också ska överleva sina minnen av den, har ökat.

- Det är en stor skillnad på hur det ser ut i samhället nu mot för tjugo år sedan, trots ökade kunskaper i vården om de här tillstånden.

Dagens debatt om sjukskrivningar och ifrågasättanden om en sjukskrivning är befogad kan vara mycket svår att ta för en person som blivit torterad.

- Den som blivit utsatt för den yttersta kränkningen kommer till skada av ett sådant ifrågasättande. Han eller hon upplever en förnyad kränkning, ett förnyat hot.

Läs mer:

Simone Söderhjelm