Krigsskadade får hjälp på traumacenter

Hundratals torterade får varje år hjälp för att klara vardagen i Sverige

NYHETER

För 20 år sedan kom många av dem som sökte hjälp från Chile,

Idag kommer de från Mellanöstern, Iran, Irak och Afghanistan.

De har blivit utsatta för den djupaste kränkningen, de har blivit torterade.

Och fortfarande, 60 år efter andra världskrigets slut, kommer också människor som suttit i nazisternas koncentrationsläger.

Ett exempel på tortyr En fånge placeras i en minimal bur, där han eller hon får ligga ihopkrupen.
Ett exempel på tortyr En fånge placeras i en minimal bur, där han eller hon får ligga ihopkrupen.

- Vi tar emot 225 nya patienter varje år, säger Rigmor Gillberg, chef för Röda Korsets center för torterade flyktingar i Stockholm.

Sätten att utföra tortyr på skiljer sig mellan olika länder.

Det vanligaste är att man hänger upp människor på olika sätt under en längre tid. När de hänger utsätter man dem för olika sorters fysiskt våld.

Man kan också sätta folk i en liten bur där man måste vistas ihopkurad. Elektrisk tortyr på känsliga ställen är vanligt, sexualiserat våld likaså.

Man utsätter fångar för extrem värme och extrem kyla. Man bränner folk med strykjärn eller liknande. Man drar ut naglarna. Man utsätter människor för hunger och törst.

Skenavrättning

Bland de värsta tortyrmetoderna är när man tvingas åse hur en nära anhörig blir torterad utan att kunna ingripa, eller själv tvingas tortera.

Och den allra värsta metoden enligt dem som drabbats är skenavrättning.

Röda Korset driver fem rehabiliteringscenter i Sverige och står i begrepp att öppna ett sjätte.

Centret i Stockholm samarbetar med Stockholms läns landsting. Kravet för att få vård här är att man har fått uppehållstillstånd i Sverige och att man blivit torterad eller har en nära anhörig som blivit det.

I undantagsfall hjälper man också asylsökande. Men för det måste man ha extra pengar, från till exempel en donation. Just nu pågår ett sådant projekt.

I samarbetet med landstinget gäller också vissa villkor, till exempel att en persons vård får bestå av max 40 besök.

Rigmor Gillberg är inte riktigt nöjd med den begränsningen.

- Det är väldigt litet för folk i den här situationen, säger hon.

Men på något sätt lyckas man rådda runt i statistiken så att man ändå kan fortsätta hålla kontakt med dem som behöver mer hjälp.

Mun till mun

Många kommer på remiss till centret på Medborgarplatsen på Söder i Stockholm.

- Men 35 procent ringer själva, det har gått med mun till mun-metoden. Och de har ett visst förtroende för Röda Korset sedan tidigare.

Förtroende är nödvändigt i samarbetet med flyktingarna för att det ska vara möjligt att hjälpa dem.

Deras erfarenheter av myndighetspersoner, fångvaktare och torterare som gör det svårt, ibland omöjligt för dem att uthärda i en vardaglig situation. En kö på arbetsförmedlingen eller ett besök hos socialsekreterare kan upplevas som mycket hotfullt och måste genomföras under stor ångest.

Till centret kommer också människor med djupt begravda minnen som gjort sig påminda.

- Vi har äldre människor här som suttit i koncentrationsläger. När deras yttre situation förändras, genom sjukdom, en anhörigs död eller av någon annan anledning så kommer minnena tillbaka med full kraft. Då behöver de hjälp.

Fler traumacentra i Sverige:

Läs mer:

Simone Söderhjelm