Satt fängslad i minerad spökstad

Röda korsets biträdande general- sekreterare satt i juntans fängelser

Militärkuppen i Chile 1973 Chiles president Salvador Allende (tvåa fr vänster - i glasögon) vägrade att kapitulera. Han beväpnade sig och mötte kuppmakarna tillsammans med sina livvakter. Presidenten dog vid statskuppen, då La Monedapalatset stormades.
Foto: AP
Militärkuppen i Chile 1973 Chiles president Salvador Allende (tvåa fr vänster - i glasögon) vägrade att kapitulera. Han beväpnade sig och mötte kuppmakarna tillsammans med sina livvakter. Presidenten dog vid statskuppen, då La Monedapalatset stormades.
NYHETER

Studentledaren Gustavo Ramirez var bara 21 år när hans hemlands mäktigaste ledare satte ett pris på hans huvud.

Militärjuntan i Chile lovade en belöning till den som tog honom – död eller levande.

Gustavo överlevde två års brutal behandling i juntans fängelser och lyckades sedan fly till Sverige.

Gustavo Ramirez.
Foto: Magnus Bergström/Röda korset
Gustavo Ramirez.

I dag är Gustavo Ramirez drygt 50 år och biträdande generaldirektör i Svenska Röda Korset.

- Några dagar efter militärkuppen förstod vi att kuppen var ett etablerat faktum. Jag och en kamrat försökte då gå till fots över Anderna för att ta oss över gränsen till Argentina, säger Gustavo Ramirez.

- Men det gick inte. Det var i september och redan alltför kallt.

Militärjuntan som i en blodig kupp störtat den demokratiska regeringen och dödat presidenten, Salvador Allende, efterlyste Gustavo i radio. Man utlovade en belöning till den som angav honom, död eller levande.

- Det var mycket påfrestande.

Extrem terror

Gustavo Ramirez fängslades och i 18 månader satt han i olika fängelser, efter det sex månader i husarrest.

Militärernas brutalitet i kuppen och i fängelserna fick stor uppmärksamhet i världen. Det kan ha bidragit till att några liv sparades men tusentals människor dog och tiotusentals fängslades och torterades.

- Många av mina närmaste kamrater dödades på brutala sätt. Själv klarade jag mig ifrån de mest raffinerade tortyrmetoderna men fick utstå många slag och mycket brutalitet.

Han förklarar att bland det svåraste att utstå var fångvaktarnas godtycklighet.

- Det var en extrem terrorsituation. De kunde hämta dig när som helst, mitt i natten. Och du visste inte när de skulle slå dig.

Militären flyttade runt de tusentals fängslade chilenarna till olika ställen.

- En taktik som gjorde att de kunde säga att folk dött när de flytt istället som sanningen var, att de dödats i fängelset.

Minerad spökstad

Under en period var han tillsammans med ett tusental andra fångar placerad i en övergiven gruvby.

- Det var en spökstad vid en nedlagd salpetergruva, i öknen och hela området runtomkring var minerat så det fanns inte en chans att fly.

Men i byn hade fångarna under dagtid en viss rörelsefrihet och de utvecklade sätt att kämpa emot försöken att krossa dem.

- Det fanns både akademiker och analfabeter där och vi startade en skola där man till och med kunde lära sig franska. Musiker skapade musik och några konstnärer konst. Vi var konstruktiva.

Genom vänner lyckades Gustavo senare, under sin tid i husarrest, skaffa en flygbiljett och resedokument och ta sig ut ur Chile. Hans flykt 1975 slutade i Sverige.

Daglig ångest

Men skräcken och terrorn fanns kvar inom honom.

- Jag hade länge återkommande mardrömmar. Jag hade paranoida symptom – kände mig förföljd. Om jag gick på restaurang ville jag sitta längst in med ryggen mot väggen. Jag undvek kamerorna på stan, ville inte visa mitt ansikte.

Han blev också fysiskt sjuk, fick magsår och han är säker på att det direkt hängde samman med den dagliga ångesten.

Ett vanligt lätt susande ventilationssystem kunde för Gustavo Ramirez väcka skräcken för att en dold mikrofon var installerad bakom ventilens lock. Han var noga med vem han pratade med och vad han sa, visste inte vem han kunde lita på.

- Jag har fortfarande idag problem med polisen och tullen. Jag tycker det är fruktansvärt obehagligt att bli stoppad av polisen.

Stor sorg

- Jag blir oerhört rädd och nervös och börjar svettas vid helt vardagliga kontroller, som till exempel en körkortskontroll.

Fortfarande upplever han starka känslor av sorg. De kan utlösas av en liten vardaglig detalj eller till exempel något han ser på tv.

När Gustavo Ramirez kom till Sverige fanns inte den typen av utvecklad kombinerad vård för tortyr- och krigsskadade som Röda Korset och några andra instanser erbjuder idag.

- Man måste få en möjlighet att bearbeta och gå vidare. Jag gjorde det genom att samtal med vänner som hade kunskaper.

Läs mer:

Simone Söderhjelm