Här avgörs EU:s framtid

NYHETER

Paris. Europas ledare darrar. I morgon kan fransmännen punktera EU:s grundlagsprojekt. Rädslan för polska rörmokare har fått Jacques Chirac på knä.

Fransmän Kämpar emot Baete Erwan, 23, delar ut nej-propaganda framför rådhuset i Paris.
Foto: NIKOLAI JAKOBSEN
Fransmän Kämpar emot Baete Erwan, 23, delar ut nej-propaganda framför rådhuset i Paris.

- Än en gång vill de att vi ska rösta som en skock boskap. Så kommer det inte att bli, säger rörmokaren Stéphane Plessias som driver en liten hantverkarfirma.

Liksom miljoner fransmän ska han i morgon bestämma över Europas framtid. Ska EU få egen grundlag eller inte?

Opinionen svänger

Opinionsundersökningarna har spelat på nerverna med fransmännen. Ja ena veckan, nej den andra. Nu leder nej-sidan med 55 procent.

Debatten har varit stenhård. Familjer och vänner har varit på gränsen att ta till knytnävarna.

- Min tjej har hotat lämna mig om jag röstar ja. Jag vet faktiskt inte hur jag ska göra. Jag bestämmer mig nog i vallokalen, säger rörmokaren Stéphane Plessias.

I presidentpalatset håller Chirac andan. I sista tv-talet före folkomröstningen varnade han för konsekvenserna av ett nej.

- Det är om Europa och Frankrikes plats i Europa det handlar. Det är ett historiskt ansvar som var och en av er har, vädjade han.

Indianerna säger ja

Det var Chirac som ville att EU skulle ha en egen grundlag. Det var Chirac som ville att det franska folket skulle rösta om frågan. Han trodde att en promenadseger skulle ge honom en plats i historieböckerna som en av det förenade Europas grundare.

Men han tog inte "den polske rörmokaren" i beräkning. Så har fransmännen kallat rädslan för utlokaliseringar och skräcken för billig arbetskraft från de forna öststaterna. Den polske rörmokaren som arbetar bra och billigt har blivit en fågelskrämma. Och nej-sidans bästa argument.

Men ja-sidan kan fortfarande vinna. Indianerna i det franska Guyanas djungel, liksom plantagearbetarna i franska Västindien kan bli Chiracs räddare.

Magnus Falkehed