Holland röstade nej till EU:s konstitution

NYHETER

Holländarna utdelade på onsdagskvällen det andra slaget på kort tid mot EU.

Liksom Frankrike säger Holland nej till EU:s nya konstitution.

När 99,4 procent av rösterna räknats i Nederländernas folkomröstning hade 61,6 procent sagt nej och 38,4 sagt ja till förslaget till EU-författning. Valdeltagandet var 62,8 procent.

Folkomröstningen i Nederländerna går mot ett bestämt nej till EU:s grundlag.
Foto: JERRY LAMPEN/Reuters
Folkomröstningen i Nederländerna går mot ett bestämt nej till EU:s grundlag.

– Det holländska folket har talat ikväll. Resultatet är tydligt. Naturligtvis är jag mycket besviken, sade premiärministern Jan Peter Balkenende kort efter beskedet.

Han, liksom 80 procent av politikerna i det holländska parlamentet var för konstitutionen. Men nu säger Holland nej.

– Regeringen kommer att respektera resultatet sade Balkenende.

62,8 procent av holländarna deltog i valet, enligt undersökningsföretaget Interview-NSS. Därmed har betydligt större andel av befolkningen röstat i denna folkomröstning än i valet till EU-parlamentet förra året, då 39 procent gick till valurnorna.

Mer än minimum

Valdeltagandet är också betydligt över det minimum på 30 procents valdeltagande som krävts av landets politiker, för att resultatet ska respekteras. Så även om en stor andel av det holländska parlamentet stöder konstitutionen och folkomröstningen bara är rådgivande, så lämnar det tydliga resultatet inget utrymme för de holländska politikerna att bortse från folkets vilja. Vallokalsundersökningen uppges vara baserad på intervjuer med tusentals väljare.

Missnöje

Missnöje med den ekonomiska utvecklingen, proteströster mot en impopulär borgerlig/liberal regeringskoalition och med politiker i största allmänhet är bara några av anledningarna som väljare uppgett till att rösta nej.

Det nederländska nejet var ingen överraskning, men att det verkar bli så kraftfullt förvånar Lars Danielsson, statssekreterare hos statsminister Göran Persson.

– Siffrorna var kanske något större än vad jag hade trott, säger Danielsson till TT.

”Beklagligt”

Danielsson kallar valresultatet beklagligt, men han anser att det är en tydlig signal på att det har gått för fort i reformarbetet. Men han vill inte säga att fördraget är dött och kommer att begravas vid det kommande EU-toppmötet den 16–17 juni.

– Det är viktigt att varje land får en möjlighet att säga sitt om det här fördraget. Sedan ska vi dra slutsaterna om hur vi kan hantera det i fortsättningen.

För svenskt vidkommande gäller fortfarande att riksdagen ska ta ställning till fördraget. En folkomröstning är Lars Danielsson fortfarande helt främmande till.

Med det holländska beskedet har två länder sagt nej till den nya konstitutionen. Nio medlemsländer har sagt ja.

TT , Robert Triches