Hon är latast i parlamentet

Så aktiva är de svenska EU-politikerna - parti för parti

1 av 4 | Foto: LARS ROSENGREN
BYGGER NÄTVERK Moderaten Anna Ibrisagic är inte förvånad över sin jumboplats. Hon sitter i utrikesutskottet, ett av de tyngsta utskotten. ”Där går arbetet ut på nätverk och diplomati. Det vet jag att jag kan”, säger hon.
NYHETER

Två nykomlingar utmärker sig bland svenskarna i EU-parlamentet.

Carl Schlyter (mp) är flitigast.

Minst avtryck har Anna Ibrisagic (m) gjort.

–Jag har aldrig hållit ett tal för att mitt namn ska synas, säger hon.

Skillnaderna i aktivitet är mycket stora. Nykomlingen Anna Ibrisagic (m) har bara ställt sig i talarstolen fyra gånger, ställt två frågor och inte varit rapportör i något ärende.

Anna Ibrisagic är inte förvånad över sin jumboplacering. Hon menar att hon når framgång genom att bygga nätverk med människor med större politisk tyngd, istället för att sträva efter att bokföras för många aktiviteter i parlamentets databas.

Måste inte synas

– Jag har aldrig hållit ett tal eller skrivit ett inlägg för att mitt namn ska synas. Jag får mitt beslut dit jag vill genom att gå samman med andra och struntar i om det står mitt namn eller inte, säger hon.

Att hon sitter i utrikesutskottet är också en stor förklaring. Det är ett av de mest prestigefyllda uppdragen och ledamöterna i utskottet är ofta mycket meriterade.

– Där går arbetet ut på nätverk och diplomati. Det vet jag att jag kan.

Samma sak säger hennes partikamrat Charlotte Cederschiöld, med en rad tunga uppdrag i parlamentet:

– Enkelt uttryckt är det så att ju tyngre man är desto färre aktiviteter blir man bokförd för. Man kan inte hålla på bara med sitt eget utan måste ta ansvar för arbetet i stort.

Tufft för de nya

Generellt sett är det också så att nykomlingar har det tufft i parlamentet.

– Som ny är det svårt att få rapporter, man går efter erfarenhet, säger Anna Hedh (s).

En nykomling som dock lyckats kämpa sig till en plats i EU-politikens centrum är miljöpartisten Carl Schlyter.

Kan systemet

Innan han valdes in jobbade han i flera år som tjänsteman i parlamentet.

– Jag hade fördelen att känna till hur systemet fungerade. Därför kunde jag jobba effektivt från första dan, säger Schlyter.

Carl Schlyter har redan under sitt första år blivit rapportör. Det är ett hedersuppdrag som innebär att parlamentarikern formulerar sitt utskotts ståndpunkt på papper.

Men det finns annat Schlyter är mer nöjd med.

–Mest stolt är jag över att det var helt och hållet på mitt initiativ som parlamentet debatterade djurtransporter i december, säger Carl Schlyter.

I dag är det ett år sedan EU-parlamentsvalet. Aftonbladet har granskat de 19 svenska ledamöternas insatser det gångna året.

Anette Holmqvist, Jens Kärrman