Budgetförhandling i Bryssel kollapsade

Stupade på reform av jordbruksstödet

NYHETER

Bryssel

EU-toppmötets budgetsamtal kollapsade på fredagskvällen när Nederländerna, Storbritannien och Sverige sade nej till ett kompromissförslag.

Mötet stupade på att Storbritannien inte får garantier för en reform av EU:s jordbruksstöd.

Efter 13 timmars förhandlingar på fredagen gav EU:s ordförande, Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker upp. Då hade EU-ledarna vid 23-tiden på kvällen förkastat ett nytt kompromissförslag.

– Detta är till och med sämre än det förra, sade en talesman för den brittiska regeringen.

Orsaken till sammanbrottet var striden om Storbritanniens rabatt på sin EU-avgift. Flera länder med Frankrike i spetsen hade krävt att rabatten skulle skäras ned eller åtminstone frysas på dagens nivå. För att överhuvudtaget röra den rabatten hade den brittiske premiärministern Tony Blair i gengäld krävt garantier för att EU:s kostsamma jordbrukspolitik reformeras i framtiden.

Chirac bondevän

Den franska presidenten Jacques Chirac, som vill ses som de franska böndernas bästa vän, gjorde dock klart att han inte accepterar kopplingar mellan den brittiska rabatten och en reform av jordbruksstöden.

EU-ordförandeskapet gjorde i elfte timmen ett försök att hitta en kompromiss mellan de brittiska och franska ståndpunkterna, vilket alltså misslyckades. De ”löften” om en framtida reform av jordbrukspolitiken som EU-ordförandeskapet föreslog ansåg Blair vara alltför vaga.

Även Sverige och Nederländerna fanns bland dem som var mest missnöjda med budgetförslaget. De två länderna anser att de betalar för mycket i EU-avgift och får tillbaka för lite i jordbruks- och regionalstöd. Därför krävde de också någon typ av rabatt.

Statsminister Göran Persson uteslöt inte att för första gången på ett EU-toppmöte använda sitt veto. För honom blev dock toppmötet en lång väntan. Han hade förberett sig på ett enskilt möte med EU-ordföranden, Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker, för att specificera de svenska kraven. Persson blev dock kallad först sent på kvällen. Och då nådde ordförandeskapets erbjudande inte upp till tidigare svenska krav.

870 miljarder

Den långsiktiga budgeten gäller åren 2007–13. Enligt det senaste förslaget skulle de sammanlagda utgifterna för de sju åren ligga runt 870 miljarder euro. Utgifter på den nivån skulle innebära att Sverige betalar nästan 15 miljarder kronor mer till EU än vad som kommer tillbaka i stöd. I dag ligger nettobidraget på drygt 11 miljarder.

Sverige accepterar visserligen att betala mer på grund av unionens utvidgning, men hade helst sett att de totala utgifterna krympte till 800 miljarder euro. Det skulle pressa ned nettobidraget till 12–13 miljarder kronor.

Varken Persson, hans allierade Tony Blair eller den nederländske premiärministern Jan-Peter Balkenende ansåg att det var nödvändigt att nu pressa fram en budgetuppgörelse.

Först nästa vår måste allt vara klart för att nya regional- och jordbruksstöd ska kunna fördelas enligt den nya långtidsbudgeten 2007.

Lars Larsson/TT Peter Wallberg/TT