Flera överraskningar i jämnt presidentval

Andra omgång avgör valet i Iran

NYHETER

TEHERAN

En andra valomgång avgör vem som blir Irans president – och det blir någon som hör hemma i landets mest konservativa kretsar.

Valet var oväntat jämnt och bjöd på flera överraskningar. Den mest reformsinnade av de kandidater som släpptes fram blev bara femma och flera av förlorarna hävdade att det förekom fusk.

Förre presidenten Ali Akbar Hashemi Rafsanjani fick 21 procent av rösterna, meddelade inrikesdepartementet på lördagen. Han är sprungen ur ärkekonservativa led, men känd som pragmatiker; han eftersträvar ekonomisk liberalisering och bättre kontakter med västvärlden.

Tvåa blev Mahmud Ahmadinejad, Teherans borgmästare, med 19,3 procent. Som borgmästare i huvudstaden har han tillämpat den stränghet som anstår en allierad till landets högste andlige ledare ayatolla Ali Khamenei.

Valresultatet möttes med tvivel.

Bara dessa två går vidare till andra valomgången som troligen hålls nästa fredag, den 24 juni; den 1 juli är alternativet i händelse av att praktiska hinder uppstår.

För att vinna i första omgången skulle någon av kandidaterna ha behövt få över hälften av rösterna.

Oväntade inslag

Förre talmannen i parlamentet Mehdi Karoubi, som under valkampanjen utlovat månadsbidrag från staten till medborgarna, blev trea med 17,5 procent av rösterna. Han väckte häpnad genom att när resultatet blev känt kräva en utredning av misstänkt valfusk.

Förre polischefen Muhammad Baqer Qalibaf, som hålls ansvarig för tillslag mot regimens kritiker men har försökt mildra sin framtoning inför valet, blev fyra.

Mostafa Moin, den mest reformsinnade i startfältet, fick mindre än 14 procent av rösterna. Också i hans kampanjläger hävdade anhängare att det skett oegentligheter i valet.

Valet i fredags hade föregåtts av krav på bojkott från bland andra studenter. Många kandidater stoppades också av Väktarrådet, en tolvmannanämnd som inte bara övervakar valet utan också ska godkänna alla kandidater i val och alla lagar som stiftas så att de inte strider mot den stränga shiitiska tolkning av islam som regimen bekänner sig till.

Valdeltagandet var 62 procent, mer än i förra presidentvalet 2001.

Guld och gröna skogar

Journalisten Omid Memarian tror att medelklassen i städerna till stor del lät bli att rösta.

– Mer utsatta grupper brukar kunna mobiliseras – och de röstar på den som lovar bättre ekonomiska utsikter, säger han.

Det högsta deltagandet hittills i ett presidentval var 1997 då 80 procent röstade. Då vann Mohammad Khatami en jordskredsseger och han lyckades vinna också 2001. Trots två mandatperioder har han haft svårt att skapa en öppnare attityd hos de styrande; det är inte presidentämbetet utan posten som högste andlige ledare som ger mest makt i Iran.

Fakta/ Iran

TT-AFP